Kärnavfallsrådet lämnade den 1 mars över sin nya kunskapslägesrapport till regeringen. Rapporten är SOU 2022:7 och har titeln ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022 – Samhället, tekniken och etiken”. Rådet skriver en kunskapslägesrapport vartannat år till regeringen och den förra rapporten kom 2020. Årets rapport uppmärksammar forskningen om sociotekniska system och behovet av transparens, öppenhet och insyn. Ett annat viktigt område som tas upp i rapporten är behovet av mer forskning om kapseln som är tänkt att användas i kärnbränsleförvaret.
Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har i uppdrag att i februari vartannat år överlämna en kunskapslägesrapport till miljöministern. I rapporten ska rådet ge sin självständiga bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet, med syfte att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Årets kunskapslägesrapport överlämnades den 1 mars till Miljödepartementets statssekreterare Anders Grönvall.
Kunskapslägesrapporten är uppdelad i två delar, varav den längre första delen innehåller flera avsnitt. Dessa avsnitt har titlarna:
1. Inledning
2. Om regeringsbesluten och Kärnavfallsrådets förslag till villkor
3. Teknik i samhället – sociotekniska perspektiv på slutförvar och säkerhet
4. Århuskonventionen och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör slutförvaret för använt kärnbränsle
5. Korrosion av metalliskt koppar i syrgasfritt vatten – en vetenskaplig kontrovers i ett historiskt perspektiv
6. Spårmängder av absorberade ämnen i metallisk koppar och hur de påverkar koppars mekaniska egenskaper
7. Försprödningsmekanismer och gjutjärnsinsatsen
8. Små modulära reaktorer
9. Kärnavfallet, ansvaret för kommande generationer och icke-identitetsproblemet
Rapportens andra del ger en översikt av kärnavfallsrådets arbete och kärnavfallsområdet under åren 2020-2021.
I avsnitt 3.3. ”Sociotekniska utmaningar, långa tidsperspektiv och det svenska slutförvaret” tar Kärnavfallsrådet upp kärnavfallsbolagets LOT-försök som ett aktuellt exempel på tolkningsflexibilitet och behovet av öppenhet inför att nya frågeställningar kan uppstå 20 år senare, efter försöket initierats. Kärnavfallsrådet skriver på sidan 40:
”LOT-försöken och diskussionerna 20 år efter att försöken initierades visar att det inte är givet vilka frågor som kommer att vara relevanta eller vilka aktörer som ställer dem. Kopparfrågan var inte i fokus i LOT-försöken för tjugo år sedan, och vi vet inte vilka frågor och tekniker som kommer att ifrågasättas framöver. Diskussionerna kring LOT-försöken visar också att bedömningar av vetenskap och teknik även handlar om tillit som ständigt måste underhållas (jfr civic epistemologies). Även i de fall där hanteringen av en fråga till stor del överlåts till experter, så är det endast andra som kan bedöma hur hanteringen fungerar. Miljöorganisationerna har uttryckt en brist på tillit och till och med misstanke om att det finns något att dölja, när resultaten av LOT-försöken inte redovisas offentligt.
Rådet har i ett yttrande till regeringen [16] lyft att det är viktigt att SKB redogör för hur det nu pågående försöket S3, som är en del av LOT-försöken, ska avslutas, analyseras och redovisas.”
Kärnavfallsrådet tar i kapitel 4 upp Århuskonventionens implementering i Sverige och vikten för allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör kärnavfallsförvar. Bland annat lyfter rådet att beslut som Strålsäkerhetsmyndigheten SSM tar i den stegvis prövningen är överklagbara.
Kärnavfallsrådet ger i kapitel 5 en beskrivning av den vetenskapliga kontroversen om koppar korroderar genom en reaktion med vattenmolekyler och konstaterar att kontroversen fortfarande pågår. Rådet hänvisar även till att regeringen i beslutet att godkänna kärnbränsleförvaret pekar på att kärnavfallsbolaget SKB inom ramen för dels kommande Fud-program, dels den stegvisa prövningen kommer ”att behöva redovisa de kvarvarande resultaten från LOT-försöken, göra nya säkerhetsanalyser och även bedriva ytterligare forskning om kopparkorrosion”.
I kapitel 6 tar Kärnavfallsrådet upp påverkan av väte och väteupptag, syre- och svavelatomer samt hydroxidjoner på kopparkapselns mekaniska egenskaper och därmed på den långsiktiga säkerheten för kärnbränsleförvaret. Rådet redovisar en lång lista av fortsatt forskning (inom ramen för dels Fud-program som tas fram enligt 12 § kärntekniklagen, dels den stegvisa prövningen) som bör genomföras gällande kopparkorrosion och relaterade mekanismer.
Rådet anser även att kompletterande studier behövs under reella slutförvarsförhållanden, exempelvis gällande prototyper för kopparkapslar och olika kopparprover som exponeras i bentonitlera (liknande LOT-försöken). Där kan olika fysikalisk-kemiska parametrar (såsom syrgashalt samt redox- och korrosionspotential) noga följas över tid för att bredda det vetenskapliga underlaget och förståelsen rörande bedömningen av kopparkapslarnas långsiktiga säkerhet.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG anser att det är viktigt att förstå att kärnavfallsbolagets forskning inom områden där det kan komma fram för bolaget besvärliga forskningsresultat är helt undermålig. Det visar dels bolagets hemlighållande av viktiga försöksresultat från LOT-experimentet, men även den kritik som bolaget framför mot den avancerade kopparforskning som nu utförs vid KTH. Det är uppenbart att bolaget inte är intresserad av forskning som kan komma fram till andra resultat än de som bolaget ”tror på”.
Rådets rapport tar även upp problem som kan finnas med gjutjärnsinsatsen som ska finnas inne i kopparkapseln, utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) och hur detta påverkar avfallsfrågor, samt avslutas med en teoretisk betraktelse av på vilket sätt den aktuella diskussionen om rättvisa och moral kan belysa vad ansvaret för framtida generationer innebär för kärnavfallsfrågan.
Läs hela rapporten som finns länkad nedan.
Länkar:
Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2022, 220301 >>
Rapporten och pressmeddelande från Kärnavfallsrådet på rådets hemsida >>
Rapporten på regeringens hemsida >>
KTH-forskare avvisar SKB-kritik av viktig kopparstudie, 220224 >>
Kärnavfallsrådet överlämnar kunskapslägesrapporten 2020 till regeringen, 200220 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
