Kärnavfallsrådets utfrågning om deltagande och demokrati

Statens råd för kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, genomförde den 3 december sin senaste utfrågning i rådets genomlysningsprojekt. Utfrågningen hade som tema deltagande och demokrati och behandlade i huvudsak resultaten av några samhällsvetenskapliga forskningsprojekt som har studerat denna fråga. Utfrågningen inleddes av ett intressant anförande av riksdagsledamoten Anders Karlsson (s), ordförande i försvarsutskottet, det riksdagsutskott som hanterar kärnavfallsfrågor. På utfrågningen menade Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, att miljöorganisationerna sedan 1980-talet har deltagit i slutförvarsarbetet utan att de haft en möjlighet att påverka processen. Med den ansvarsfördelning som finns och det politiska ointresse på riksnivå som funnits för slutförvarsfrågan har kärnavfallsindustrin oinskränkt fått styra kärnavfallsfrågan. Situationen kan jämföras med en process där tobaksindustrin skulle ha fått allt ansvar för forskning och information om rökningens påverkan på människa och miljö.

Statens råd för kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, är ett rådgörande organ till regeringen i kärnavfallsfrågor. Kärnavfallsrådet bedriver i ett genomlysningsprojekt en verksamhet med utfrågningar för att belysa olika aktuella frågor inom kärnavfallsområdet. Tidigare utfrågningar har bland annat behandlat juridiska frågor, den alternativa metoden djupa borrhål och platsvalsfrågor.

Rådets syfte med utfrågningen den 3 december var att belysa och värdera resultaten av mer än femton års forskning och utveckling inom området deltagande och demokrati relaterat till kärnavfallsfrågan. Fokus låg på den forskning som bedrivits inom industrins samhällsforskning, det internationella CARL-projektet och inom EU:s forskningsprogram, bland annat Argona-projektet. På rådets hemsida finns ett omfattande underlagsmaterial från dessa projekt. Inbjudan och program finns nedan. Presentationerna som gjordes under dagen finns på rådets hemsida.

I Riksdagen är det försvarsutskottet som hanterar kärnavfallsfrågor. Därför var det intressant att Anders Karlsson (s), ordförande i Försvarsutskottet, inledde utfrågningen med ett anförande. Anförandet finns nedan och i anförandet tag Anders Karlsson bland annat upp miljörörelsens roll att genomlysa slutförvarsfrågan.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kanslichef Johan Swahn lyfte på utfrågningen frågan om behov av från industrin oberoende forskning och information i kärnavfallsfrågan. MKG menar att den historiska och även nuvarande situationen kan jämföras med en process där tobaksindustrin skulle ha fått allt ansvar för forskning och information om rökningens påverkan på människa och miljö. Detta förklarar till stor den höga acceptansen i kärnavfallskommunerna Oskarshamn och Östhammar.

MKG deltog även i en paneldiskussion mot slutet av dagen. I en kort inledning lyfte MKG ett antal frågeställningar:

1. Miljöorganisationerna har framfört synpunkter på slutförvarsfrågan sedan 1980-talet. Redan i början av 1990-talet rekommenderade aktörsgruppen i DIALOG-projektet, där miljöorganisationerna ingick, att:

Vad gäller alternativa metoder: ”Aktörsgruppen anser därför - i likhet med SKI i dess yttrande 1993-03-31 över SKB:s FUD-program 92 - att prövningen av alternativa metoder att ta hand om använt kärnbränsle ska fortsätta, så att handlingsfrihet bibehålles för ett eventuellt erforderligt val av annan slutförvarsmetod än KBS-3.”

Vad gäller val av plats: ”Val av plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle måste ske på ett systematiskt sätt och enligt en i förväg redovisad metod. Urvalet av tänkbara platser måste grundas på sakligt motiverade, noggranna och helt öppet redovisade överväganden utifrån väldokumenterade fakta.”

Dessa rekommendationer överlämnades av gruppen till Statens kärnkraftinspektion, SKI, som publicerade dem som SKI rapport 1993:34 (finns nedan) och vidarebefordrade dem till Miljö- och naturresursdepartementet. MKG menar att dessa rekommendationer sedan inte följdes trots att miljöorganisationerna ständigt återkom till behovet av att göra det, särskilt i återkommande remisshanteringar av granskningen av kärnkraftsindustrin forskningsprogram för kärnavfall, Fud-processen.

2. Om fokus hade legat på att finna konsensus om att den miljömässigt bästa metoden valts på den miljömässigt bästa platsen, hade frågan om att finna acceptans för platsvalet blivit mycket enklare. MKG visade här två opinionsundersökningar som gjordes 2005, en av MKG och en av kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag SKB. Dessa redovisas i MKG:s presentation som finns nedan tillsammans med underlaget till bägge undersökningarna. Undersökningarna visar att när "miljömässigt bästa" används i frågan så ger det en hög acceptans.

3. Det måste finnas en bred diskussion av kärnavfallsfrågan i samhället för att den demokratiska processen ska fungera. Avsaknad av en sådan diskussion på nationell nivå och en totalt industristyrd diskussion på lokal nivå har inte gett det resultatet.

4. För att beslutsprocessen ska ge ett beslut som uppfattas som legitimt måste den fungera för alla parter, inklusive miljöorganisationerna.

Nedan finns Kärnavfallsrådets första nyhetsblad (2008:1) och föreningen MILKAS informationsblad Kärnavfallsnytt (2008:7) som båda behandlar utfrågningen.

Inbjudan Kärnavfallsrådets utfrågning om deltagande och demokrati 081203 >>

Program Kärnavfallsrådets utfrågning om deltagande och demokrati 081203 >>

Försvarsutskottets ordförande Anders Karlssons (s) anförande >>

MKG:s presentation från utfrågningen >>

Dialog-projektets aktörsgrupps slutrapport (SKI rapport 1993:34) >>

Resultat av MKG:s SIFO-undersökning 2005 om lokalisering (för mer information och rådata, kontakta MKG) >>

Resultat av industrins Temo-undersökning 2005 (lokalisering = bild 4)>>

Övriga presentationer och underlagsmaterial för utfrågningen kan laddas ner på Kärnavfallsrådets hemsida >>

Nyhetsblad från Kärnavfallsrådet 2008:1 om utfrågningen >>

Kärnavfallsnytt 2008:7 från Milkas om utfrågningen >>