Korrosionsforskare i replik i SvD bekräftar att kärnbränsleförvaret bör underkännas

15 februari 2021

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG argumenterade 14 februari på Svenska Dagbladets debattsida för att det inte är visat att kopparkapslarna kommer att garantera den långsiktiga säkerheten i det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark. Den 15 februari kom en replik från den tidigare KTH-forskaren Teodor Aastrup. Aastrup säger att han och andra KTH-forskare inte säger att ”den tekniska lösningen inte fungerar” utan att den behöver förbättras. Naturskyddsföreningen och MKG konstaterar dock att Aastrup i själva verket bekräftar att den metod som ansökan gäller inte kommer att fungera som tänkt. Den bör därför underkännas.

Aastrup menar i sin replik (länk nedan) att föreningarnas argument indirekt grundas i en vetenskaplig artikel från 2009 han är en av 13 forskare att skriva och där huvudförfattarna var Gunnar Hultquist och Peter Szakálos vid KTH. Aastrup disputerade i korrosionslära i KTH men var 2009 inte verksam där, med ansåg att budskapet i artikeln var värt att stödja.

I själva verket baserar Naturskyddsföreningen och MKG de uttalande som görs i föreningarnas artikel (länk nedan) på ett yttrande som KTH-forskarna Peter Szakálos och Christofer Leyfgraf gör i ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM i november 2020. Det yttrandet rör de kopparkorrosionsresultat som kommer från de 20-åriga försökspaket i LOT-försöket som kärnavfallsbolaget i hemlighet tog upp ur Äspölaboratoriet hösten 2019.

I det nya yttrandet, som finns nedan, skriver Szakálos och Leygraf:

”This LOT-study shows, under all circumstances, that the anoxic copper corrosion rate in Swedish groundwater is catastrophic with respect to the KBS-3 model and this conclusion can be made without further considering the radiation induced corrosion (radiolysis), stress corrosion cracking and hydrogen embrittlement.”

Det var detta yttrande som föreningarna grundade konstaterandet att den s.k. KBS-metod som kärnkraftindustrin vill använda i det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark inte kommer att fungera.

Det intressanta är dock att Aastrup i sin replik bekräftar detta. Han skriver:

”Forskningsartikeln [från 2009] visar att koppar oxiderar även i en miljö utan, eller vid väldigt låg syrehalt, det vill säga i ett bergrum. Detta är en viktig iakttagelse, eftersom vid normala förhållanden är oxidation av koppar i syrefattig miljö försumbar i förhållande till oxidation i syrerik miljö. Förvaring av kärnbränsle kommer att ske under signifikant längre tid och vid högre temperatur och således måste även oxidation i syrefattig miljö beaktas och förvaringskapslarna dimensioneras därefter. Det kan göras till exempel genom att göra tjockare kopparkapslar eller belägga kopparen med ett tunt skyddande lager av guld.

Vi påstår inte ”att den tekniska lösningen inte fungerar”, utan att den behöver förbättras.”

Detta betyder naturligtvis att kärnbränsleförvarsansökan, som inte kan förbättras, måste underkännas.

Det kan även vara intressant att se vad de 13 korrosionsforskarna skrev i den vetenskapliga artikeln från 2009. En nyhet på MKG:s hemsida från den tiden och själva artikeln finns nedan. I en avslutande slutsats skriver forskarna:

”By linking together exposures with widely varying durations of copper to liquid water without or negligible O₂, a realistic extrapolation is made to predict that more than 1 m thickness of copper is required for a 100,000 year lifetime at room-temperature.”

Det skulle alltså behövas över 1 meters tjocklek på kopparkapseln, i stället för som nu 5 cm, för att den ska kunna garantera den långsiktiga strålsäkerheten för kärnbränsleförvaret. Eftersom kopparkapslarna de första tusentals åren är mycket hetare än rumstemperatur är detta en betydande underskattning.

För Naturskyddsföreningen och MKG är det anmärkningsvärt att kärnkraftindustrin kunde lämna in kärnbränsleförvarsansökan två år senare. Nu har över tio år gått förlorade i arbetet med att finna en fungerande långsiktig hantering av det använda kärnbränslet.

I föreningarnas debattartikel finns fem punkter för vad som måste göras där den första är att regeringen måste avslå kärnbränsleförvarsansökan, eftersom kärnkraftsindustrin inte förmått uppfylla de krav som mark- och miljödomstolen ställt om kopparkapslarnas beständighet. Men det finns även en konstruktiv punkt om vad som behövs för att komma vidare, både vad gäller att testa att använda andra material och att undersöka möjligheten att använda betydligt djupare borrhål för långsiktig förvaring, en metod som kan ge ett säkrare och kanske även billigare förvar.

Länk till Astrups replik på SvD:s hemsida 210215 >>

Länk till Naturskyddsföreningens och MKG:s debattartikel på SvD:s hemsida, 210214 >>

Länk till nyhet på MKG:s hemsida om föreningarnas debattartikel (med full text), 210214 >>

[pdf] KTH-forskarnas kommentarer till SSM på LOT-rapporten TR-20-14, 201123 >>

[pdf] Följebrev KTH- kommentar om LOT, 201123 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att KTH-forskare starkt kritiska till SKB:s LOT-redovisning, 201123 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om en ny vetenskaplig artikel från KTH-forskare om kopparkorrosion i syrefri miljö, 090930 >>

[pdf] Artikeln som KTH-forskarna publicerade i "Calalysis letters" 2009 >>

Fler nyheter om problemen med kärnbränsleförvaret och att LOT-försöket visar att kopparkapslarna inte håller:

Kommentar till dubbelt felaktigt artikel i DN om kärnbränsleförvaret 210211 >>

SSM:s externa LOT-granskning har förlängts, 210111 >>

MKG är kritisk till SSM:s kvalitetsgranskning av LOT-försöket, 201211 >>