Naturskyddsföreningen och MKG svarar kärnkraftsindustrin i DN Debatt: "Ökad mellanlagring enda framkomliga vägen"

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, svarade den 25 augusti på debattartikeln i Dagens Nyheter den 23 aug skriven av divisionschefer från Vattenfall, Uniper och Fortum. Kärnkratfsindustrin hävdar i sin debattartikel att en utbrytning av mellanlagret Clab från ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem, enligt regeringens förslag, innebär ett onödigt risktagande för elförsörjningen. De vill se ett sammanhållet regeringsbeslut för hela systemet inom en vecka. Föreningarna stödjer dock regeringens förslag, dvs att beslut om Clab ska avklaras först så att den viktiga frågan om säkerheten för kärnbränsleförvaret får ta den tid den behöver. 

Både kärnkraftsindustrins debattartikel och Naturskyddsföreningens och MKG:s replik finns öppna att läsa på DN:s hemsida (se länkar nedan). Föreningarna skriver följande: 

 

"Ökad mellanlagring enda framkomliga vägen

Naturskyddsföreningen och MKG: Ett separat beslut om ökad mellanlagringskapacitet är den enda vägen att gå för att få ett säkert slutligt kärnbränsleförvar.

Kärnkraftsindustrin förespeglar ett nära förestående kärnkraftsstopp om inte regeringen tar ett snabbt beslut om slutförvar av kärnbränsle. Men situationen är långt ifrån så alarmerande som den framställs. Ett separat beslut om ökad mellanlagringskapacitet är i stället den enda vägen att gå för att få ett säkert slutligt kärnbränsleförvar. Vi välkomnar därför att industrin lovar att inte sätta sig på tvären om regeringen väljer denna väg.

Vattenfall, Uniper och Fortum hävdar i sin artikel på DN Debatt att mellanlagret vid Oskarshamns kärnkraftverk där det använda kärnbränslet förvaras, kan bli fullt. Och att det i sin tur kan betyda att kärnkraftverken måste stoppas. Regeringens linje, som vi stödjer, är att frågan kan lösas genom ett snabbspår för att ge tillstånd till större lagringskapacitet vid mellanlagret.

Att bryta ut prövningen av en ökad mellanlagring för använt kärnbränsle ur det mycket omfattande ärendet om slutligt kärnbränsleförvar är den enda ansvarsfulla vägen för att säkra att det finns fortsatt plats för det radioaktiva avfallet. Även om bolagen skulle få tillstånd till det slutliga förvaret i dag, så återstår minst tre-fyra år av efterföljande domstolsprövningar. Bolagens krav på en samlad prövning kan därför i sig leda till att det kommer att saknas lagringsmöjligheter om några år – eftersom prövningsprocessen blir så lång att mellanlagret blir fullt under tiden.

Att pröva mellanlagret separat är alltså nödvändigt, och har även den betydande fördelen att regeringen kan fortsätta utreda de problem med de föreslagna kärnbränsleförvarets kopparkapslar som mark- och miljödomstolen lyfte i yttrandet till regeringen i januari 2018. Domstolen gjorde då bedömningen att underlaget inte var tillräckligt för ett positivt beslut om tillåtlighet för förvaret. Även forskaruppgifter från KTH visar att kopparkapslarna inte kommer att hålla ens en bråkdel av den tid industrin räknat med.

Industriföreträdarna anger den 31 augusti som ett slutdatum för ett regeringsbeslut om en elkris ska undvikas. Datumet har nämnts även i den politiska debatten. Det saknas emellertid fakta som stödjer att det skulle röra sig om en sådan extrem tidsnöd eftersom det även finns en hel del plats för lagring vid reaktorerna.

Riksdagen biföll i april ett tillkännagivande om att ”regeringen skyndsamt bör vidta nödvändiga åtgärder för att på kort och lång sikt trygga förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle”. En separat prövning av kapaciteten i mellanlagret är enda sättet att åstadkomma den saken.

Regeringen måste därför snarast ta ett separat beslut om mellanlagret. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ser inte några juridiska hinder och är beredd på att hantera ett sådant beslut snabbt. Vi välkomnar också industriföreträdarnas besked i artikeln att de vid ett separerat beslut om mellanlagret kommer att göra allt i deras makt för att bistå domstolen i den fortsatta processen ”för att minimera de processuella riskerna”. Det är ett seriöst förhållningssätt.

De processuella risker som industriföreträdarna lyfter fram i sin debattartikel är dock små. Det som ska hanteras är juridiskt okontroversiellt och okomplicerat. Det handlar om att ge tillstånd för att göra samma sak som i dag – kompaktera bränslet i lagringsbassängerna. Man behöver öka tillståndet till 11 000 ton. Inga utbyggnader av lagringsbassängerna eller liknande ska göras.

Ett viktigt skäl till att ta ett separat beslut om mellanlagring är att regeringen kan fortsätta utreda mark- och miljödomstolens fråga om koppar är ett tillräckligt bra kapselmaterial för kärnbränsleförvaret. En inställning som Kärnavfallsrådet delar.

Utan ett fullgott vetenskapligt underlag kan inte regeringen ta ett tillåtlighetsbeslut, vilket mark- och miljödomstolen tydligt redovisat i sitt yttrande till regeringen. Det vore därför bra om kärnavfallsbolaget SKB, som ägs av industriföreträdarna, kunde redovisa korrosionsresultaten med fotografier, detaljerade tvärsnittsbilder och analyser på de mest korroderade kopparytorna i de två 20-åriga LOT-försökspaket som togs upp hösten 2019 ur Äspölaboratoriet. Vi har framfört möjliga framkomliga vägar till regeringen.

Om industrin vill ha en snabbare prövning måste den också vara beredda att lägga alla fakta på bordet.
 

Johanna Sandahl och Oscar Alarik
Naturskyddsföreningen

Johan Swahn
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG

 

Länkar:

Naturskyddsföreningen och MKG i DN Debatt Repliker "Ökad mellanlagring enda framkomliga vägen", 210825 >>

Anders Lillienau, ordförande i mark- och miljödomstolens slutförvarsmål i DN Debatt Repliker "Vilseledande om domstolens slutsatser i målet om slutförvar av kärnbränsle", 210823 >>

Kärnkraftsindustrin i DN Debatt "Regeringen måste besluta om kärnavfallet inom en vecka", 210823 >>

Tidigare nyhet på MKG:s hemsida: 

Naturskyddsföreningen och MKG svarar SKB i SvD debatt: "Kärnkraftsindustrin tar lätt på säkerheten", 210822 >>