MKG och medlemsorganisationer till regeringen: Säg nej till kärnbränsleförvaret eller fortsätt utred kopparkorrosionen

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 11 juni skickat in ett yttrande till regeringen och miljödepartementet. Föreningarna uppmanar regeringen att säga nej till kärnbränsleförvaret eftersom det redan finns ett fullgott underlag för att göra det. Alternativt kan regeringen fortsätta handläggningen av miljöprövningen för att ytterligare stärka beslutsunderlaget rörande den långsiktiga säkerheten, särskilt frågan om kopparkorrosion. Föreningarna anger i yttrandet ett antal punkter som regeringen bör ta hänsyn till i den fortsatta prövningen av kärnbränsleförvarsansökan. Först bör regeringen hantera ansökan om ökad kapacitet för mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, separat. Sedan bör regeringen kräva vetenskapligt redovisade resultat från kopparkorrosionen i LOT-försöket.

Ansökan om ett kärnbränsleförvar och utökad mellanlagring av använt kärnbränsle i Clab ligger för prövning hos regeringen på miljödepartementet. Inför regeringens slutliga ställningstagande vill Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG sammanfatta och lyfta fram de av föreningen tidigare inlämnade yttranden i sak samt framföra aktuella synpunkter i frågor rörande riskerna med kopparkorrosion och påverkan på förvarets långsiktiga säkerhet. I föreningarnas yttrande med 25 bilagor inlämnat den 11 juni framförs sammanfattningsvis följande (punkterna regeringen bör ta hänsyn vid eventuell fortsatt prövning kommer sist):

”I tidigare yttranden till regeringen i prövningen av kärnbränsleförvaret har föreningarna framfört följande i sak:

1. Föreningarna har fastslagit att de kompletteringar av ansökan som gjordes i april 2019 av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), i fortsättningen benämnd sökanden, inte uppfyllde de krav som mark- och miljödomstolen ställt. Detta har även bekräftats av framträdande oberoende vetenskaplig expertis. Det betyder att regeringen sedan hösten 2019 har haft tillgång till ett fullgott underlag för att ta ett beslut om att inte ge tillåtlighet till kärnbränsleförvarsansökan enligt miljöbalken och neka tillstånd enligt kärntekniklagen.

2. Föreningarna har framfört att regeringen kan dra slutsatsen att mark- och miljödomstolen genom yttrandet i januari 2018 tydligt markerat att domstolen gjort bedömningen att den sakliga och juridiska bedömning av sökandens underlag som Strålsäkerhetsmyndigheten, i fortsättningen benämnd SSM, gjort fram till tidpunkten för myndighetens yttrande till regeringen inte varit i överensstämmelse med de allmänna hänsynreglerna i miljöbalkens andra kapitel.

3. Föreningarna har framfört vikten av att regeringen, i det fall man trots vad som framkommit i ärendet gör bedömningen att det behövs ytterligare underlag innan ett tillåtlighetsbeslut, säkerställer att regeringen får ta del av en fullgod vetenskaplig analys av kopparkorrosionen i de två under hösten 2019 upptagna 20-åriga försökspaketen i det LOT-experimentet som genomförs sökanden. Föreningarna har konstaterat att sökanden sedan minst 10 år tillbaka visat ett påfallande ointresse av att dessa LOT-försökspaket analyseras vad gäller kopparkorrosion. Detta ointresse har anmärkningsvärt nog avspeglats i ett ointresse från SSM:s sida av motsvarande redovisning.

4. Till skillnad från sökanden och SSM har föreningarna haft uppfattningen att, och i yttranden påvisat att, kopparkorrosionsresultaten från de 20-åriga försökspaketen om de redovisas på ett fullgott vetenskapligt sätt kan visa att koppar inte beter sig i förvarsmiljön på det sätt som sökanden redovisar i säkerhetsanalysen till ansökan. Föreningarna menar att det inte kan uteslutas att det är av detta skäl sökanden dröjt så länge som möjligt med att ta upp försökspaketen, sedan gjort det utanför offentlighetens ljus och efter att detta ändå framkommit, försökt genomdriva att resultatet inte skulle presenteras förrän efter att ett tillstånd för ansökan erhållits.

5. Föreningarna har betonat vikten av att en kvalitetssäkring av kopparkorrosionsresultaten från de upptagna LOT-försökspaketen måste göras på ett sätt som var transparent och med möjlighet till full insyn från övriga aktörer. Föreningarna har framfört att det är av vitalt intresse att regeringens beslut i kärnbränsleförvarsfrågan kan baseras på en analys av kopparkorrosionen i LOT-försökspaketen som inte kan ifrågasättas, och att om det fortfarande finns osäkerheter om tolkningen av resultaten måste dessa klargöras.

6. Föreningarna har särskilt framfört att sökandens säkerhetsanalys måste bygga på ett fullgott vetenskapligt underlag rörande kopparkorrosion för att analysen och miljökonsekvensbeskrivningen som bygger på den ska kunna godkännas. Föreningarna har gett en detaljerad argumentation om varför det inte går att prioritera ner vikten av kopparkapselns funktion i säkerhetsanalysen med hänvisning till att det även finns barriärer av lera och berg som också bidrar till säkerheten. Vid en ofullständig kunskap om kopparkapselns långsiktiga integritet går det inte att på ett tillförlitligt sätt att beräkna möjligheten för kärnbränsleförvaret att klara riskkriterierna i säkerhetsanalysen. Därmed kan säkerhetsanalysen inte godkännas och inte heller miljökonsekvensbeskrivningen som bygger på säkerhetsanalysen. En godkänd miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättning för att ge tillåtlighet enligt miljöbalken. Kärnbränsleförvarsansökan kan därmed inte kan ges tillåtlighet om det inte är entydigt fastlagt att sökandens beskrivning av det vetenskapliga underlaget för kopparkapselns långsiktiga integritet är fullgod.

I detta yttrande till regeringen framför föreningarna följande i sak

7. De kopparkorrosionsresultat från de två 20-åriga försökspaket i LOT-experimentet som sökanden publicerade hösten 2020 i rapporten SKB TR-20-14 hade inte tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att undergöra ett fullgott underlag för att förstå hur koppar påverkats under försökstiden. Föreningarna menar dock, med stöd av framträdande oberoende vetenskaplig expertis, att de resultat som ändå redovisats i rapporten stärker regeringens underlag för att inte ge tillåtlighet och tillstånd till kärnbränsleförvarsansökan.

8. Den allvarligaste vetenskapliga bristen i redovisningen i rapporten är att de mest korroderade kopparytorna i LOT-försökspaken inte detaljgranskats. Därmed kan sökandens arbete med att ta fram de resultat som presenterats i rapporten inte anses ha nått en vetenskaplig nivå eller kraven på miljökonsekvensbeskrivning i balken. Föreningarna är av uppfattningen att om omfattningen och karaktäristiken av korrosionen på dessa ytor redovisats på ett vetenskapligt sätt hade det varit uppenbart att koppar inte fungerar som kapselmaterial i kärnbränsleförvaret. Föreningarna menar att regeringen kan dra samma slutsats och därmed neka tillåtlighet och tillstånd till kärnbränsleförvarsansökan.

9. Sökanden har hävdat att den kopparkorrosion som ägt rum i LOT-försökspaketen, vars omfattning enligt ovan ännu inte är fullgott vetenskapligt redovisad, har orsakats av syrgas som stängts in i försöket från start eller som kunnat läcka in under försökets gång. Syreförekomsten inuti försökspaketen har tyvärr inte mätts. Föreningarna gör gällande att den kopparkorrosion som ägt rum har varit av en omfattning som inte kan förklaras av syrgas som stängts in eller läckt in, och har stöd i detta av framträdande vetenskaplig expertis och SSM:s expertstöd. Föreningarna menar att regeringen kan dra samma slutsats och utgå från att det finns omfattande syrgasfri kopparkorrosion i LOT-försökspaken som inte kan förklaras utifrån sökandens uppgifter, vilket gör det nödvändigt att neka tillåtlighet och tillstånd för kärnbränsleförvarsansökan.

10. I det fall regeringen anser att det behövs mer klarhet i frågan om hur mycket kopparkorrosion som skett i LOT-försökspaketen kan regeringen se till att kopparkorrosionen vetenskapligt detaljredovisas på de ytor som är mest korroderade, d.v.s. de varmaste ytorna på de centrala kopparrören och bottenplattorna. Detta kan förslagsvis göras genom ett tilläggsbeslut om komplettering till regeringsbeslutet över sökandens forskningsprogram Fud-2019 från den 10 december 2020. Eftersom sökandens arbete med att ta fram kopparkorrosionsresultat från LOT-försöken hittills inte nått vetenskapligt acceptabla nivåer måste analyserna och redovisningen av resultaten genomföras på ett sätt som garantera att de blir vetenskapligt rapporterade.

Vid en kompletterande vetenskaplig rapportering kommer det enligt föreningarna med mycket hög sannolikhet visa sig att korrosionen inte kan ha orsakats av syrgas som stängts eller läckt in eftersom korrosionen kommer att visa sig vara mer omfattande än är möjligt enligt denna förklaringsmodell. Det betyder att sökandens säkerhetsanalys i kärnbränsleförvarsansökan inte är baserad på ett fullgott vetenskapligt underlag rörande kopparkorrosion. Därmed kan miljökonsekvensbeskrivningen som bygger på säkerhetsanalysen inte godkännas och ansökan kan inte ges tillåtlighet eller tillstånd.

11. Om det efter en kompletterande redovisning av kopparkorrosionen fortfarande anses finnas en osäkerhet om i vilken utsträckning kopparkorrosion kan vara orsakad av syrgas som stängts in eller läckt in i LOT-paketen kan frågan avgöras med ett relativt enkelt tilläggsförsök i anslutning till det fortfarande pågående LOT-experimentet i Äspö-laboratoriet. I det fall regeringen behöver ytterligare underlag för ett beslut kan regeringen se till att ett sådant försök genomförs, förslagsvis genom ett ytterligare tilläggsbeslut om komplettering till regeringsbeslutet över sökandens forskningsprogram Fud-2019. Eftersom sökandens arbete med att ta fram resultat från LOT-försöken hittills inte nått vetenskapligt acceptabla nivåer måste analyserna och redovisningen av resultaten från ett tilläggsförsök genomföras på ett sätt som garanterar att de blir vetenskapligt rapporterande.

12. Föreningarna har länge förstått att sökanden, sedan koppar valdes som kapselmaterial i slutet av 1970-talet, inte genomfört ett enda vetenskapligt försök med koppar och lera i en förvarsliknande miljö där även syrgaskonsumtionen mätts och som visat att koppar beter sig som det teoretiskt antas i säkerhetsanalysen i kärnbränsleförvarsansökan. Föreningarna menar att om regeringen vill ha ytterligare underlag inför ett beslut om tillåtlighet och tillstånd kan regeringen se till att det genomförs storskaliga autoklavförsök som om de görs på rätt sätt kan ge ett bra underlag för att visa om koppar är ett lämpligt kapselmaterial eller inte. Även detta kan åstadkommas genom ett tilläggsbeslut om komplettering till regeringsbeslutet över sökandens forskningsprogram Fud-2019.

13. Föreningarna har sedan våren 2016, då SSM överlämnade myndighetens yttrande i sak till mark- och miljödomstolen, funnit det anmärkningsvärt att myndigheten i stort sett endast redovisar sökandens synpunkter i den pågående miljöprövningen – och tillstyrker dessa. Detta var uppenbart under huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen och har fortsatt i de yttranden som SSM har lämnat till regeringen. Trots att SSM hade en eget upphandlat underlag från framträdande vetenskaplig expertis som ifrågasatte innehållet i den komplettering om kopparkorrosion som sökanden lämnade till regeringen i april 2019, påstod SSM anmärkningsvärt nog att myndigheten hade stärkts i sin syn att kärnbränsleförvaret skulle bli långsiktigt strålsäkert.

14. SSM har vid upprepade tillfällen framfört att myndigheten inte kan se att det kan komma några resultat från LOT-försöket som skulle kunna ändra synen på hur koppar reagerar i en syrgasfri kärnbränsleförvarsmiljö. Myndigheten har under 2020 och under inledningen av 2021 genomfört ett arbete med att kvalitetssäkra sökandens redovisning av kopparkorrosionsresultaten från LOT-försöket. Föreningarna har genom MKG i fyra vetenskapligt upplagda bidrag på engelska med underlag till SSM:s granskning och en skrivelse med övergripande synpunkter på svenska till SSM påvisat att sökandens redovisning inte är vetenskaplig, och uttryckt en oro för att myndigheten redan i förväg bestämt sig för att LOT-resultaten inte har en betydelse för bedömningen av kärnbränsleförvarets långsiktiga säkerhet. Den 11 mars meddelade SSM regeringen att myndigheten funnit den bristfälliga redovisningen av LOT-resultaten tillfyllest och att resultaten inte påverkat myndighetens bedömning av kärnbränsleförvarets långsiktiga säkerhet. Föreningarna finner att SSM i granskningen av LOT-försöket okritiskt ställt sig bakom sökandens inställning och bristfälliga redovisning på ett sådant sätt att åligganden som tillkommer en myndighet inte uppfyllts.

15. Föreningarna har noggrant följt och analyserat frågan om risken för att mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, vid Oskarshamns kärnkraftverk ska bli fullt och hur detta kan påverka driften av de svenska kärnkraftverken. Föreningarna har kommit fram till att eftersom det även finns tillgänglig lagringskapacitet vid kärnkraftreaktorerna hotas inte driften av dessa förrän mot slutet av 2020-talet. Föreningarna menar dock att det trots detta är angeläget att regeringstillstånd att öka kapaciteten av Clab från 8 000 ton till 11 000 ton kan ges så fort som möjligt så att kärnkraftindustrins existerande rutiner för hantering av använt kärnbränsle kan följas i så stor utsträckning som möjligt. Föreningarna gör bedömningen att det på grund av överklaganden och fortsatt handläggning i mark- och miljödomstolen kommer att ta minst fem år innan ett för sökanden eventuellt positivt regeringsbeslut om tillåtlighet och tillstånd för kärnbränsleförvaret, inklusive kapacitetsökningen av Clab, kan vinna laga kraft. Om regeringen beslutar att inte ge tillåtlighet och tillstånd för kärnbränsleförvarsansökan blir det inget tillstånd för en utökning av Clab-kapaciteten. Föreningarna menar att det är regeringens ansvar att se till att kärnkraftindustrins rutiner för hanteringen av det använda kärnbränslet kan upprätthållas och att regeringen därför bör bryta ut prövningen av utökning av kapaciteten av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, ur kärnbränsleförvarsansökan. Endast om en separering av prövningen av ansökningarna sker kan sökanden garanterat erhålla ett tillstånd för en ökad kapacitet i närtid.

16. Ett tillstånd för ökad kapacitet för mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, från 8 000 ton till 11 000 ton innebär inte att verksamheten vid anläggningen ändras. Den ökade kapaciteten uppnås genom en kompaktering av lagringen av det använda kärnbränslet i kompaktkassetter. En sådan kompaktering, s.k. ”re-racking” har redan pågått under många år och ett tillstånd för utökad kapacitet innebär bara att verksamheten kan fortsätta som tidigare men med mer använt kärnbränsle. Föreningarna menar att det betyder att regeringen bör kunna utnyttja möjligheten enligt miljöbalkens 17 kap. 2 § att om det finns särskilda skäl avstå från att pröva verksamheten. Regeringen kan förmodligen bara återförvisa ärenden till mark- och miljödomstolen som kan bevilja ett tillstånd. Regeringen måste också ge tillstånd enligt kärntekniklagen endast för utökningen av kapaciteten för Clab, för vidare handläggning av SSM.

17. Föreningarna menar att om regeringen inte väljer att utnyttja möjligheten att avstå från att pröva en kapacitetsökning av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, kan regeringen i stället bryta ut och pröva ärendet separat. Detta har även Kärnavfallsrådet visat i ett yttrande till regeringen.

18. Föreningarna menar att Oskarshamns kommun inte har någon möjlighet att invända rättsligt mot att regeringen tar sitt ansvar och bryter ut prövningen enligt miljöbalken av en utökning av kapaciteten av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, ur kärnbränsleförvarsansökan. Kommunen har inte gjort några sådana förbehåll i sitt beslut om tillstyrkan. Kommunen skulle enligt 17 kap. 6 § första stycket möjligen kunna hävda rätten att avstyrka tillåtligheten av ett separat beslut om Clab i ett nytt beslut. Det är oklart om en kommun kan dra tillbaka ett tillstyrkande, i synnerhet med hänvisning till ett krav man inte tidigare yttrat sig om till regeringen. Men eftersom villkoret att regeringen enligt samma bestämmelse i andra stycket ändå kan ge tillåtlighet ”om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd och det inte finns någon annan plats som bedöms vara lämpligare för verksamheten eller som är lämplig och har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där” skulle kommunens veto inte kunna hindra beslutet.

I detta yttrande till regeringen menar föreningarna att om regeringen trots det omfattande underlag som finns ännu inte är redo att neka tillåtlighet och tillstånd till kärnbränsleförvarsansökan kan regeringen lägga fram en plan för fortsatt handläggning av miljöprövningen för att ytterligare stärka beslutsunderlaget. Enligt föreningarna bör regeringen ta hänsyn till följande punkter i den fortsatta prövningen av kärnbränsleförvarsansökan:

a) Regeringen bör först separat hantera frågan om tillståndet för att utöka kapaciteten i mellanlagret Clab. Detta ger regeringen rådrum för att fortsätta pröva kärnbränsleförvarsansökan, särskilt rörande den fråga rörande kopparkapselns långsiktiga integritet och risken för att SSM:s riskgräns överskrids som mark-och miljödomstolen lyfte i yttrandet till regeringen i januari 2018.

b) Regeringen bör tydliggöra för sökanden att ett beslut om tillstånd och tillåtlighet av kärnbränsleförvaret inte kan ges förrän fullgoda vetenskapliga detaljerade analyser av de mest korroderade ytorna i de 20-åriga LOT-försökspaketen presenteras och värderas. Både de varmaste delarna av de centrala kopparrören och bottenplattan måste undersökas.

c) Om resultaten enligt punkt b) inte ger ett entydigt besked om den omfattande korrosionen kan bero på syrgas som stängts eller läckt in i LOT-försökspaketen eller inte, bör regeringen tydliggöra för sökanden att tillåtlighet och tillstånd för kärnbränsleförvaret inte kan ges förrän försök genomförts för att avgöra frågan. Enklast görs detta genom att ett förenklat LOT-försökspaket deponeras i Äspö-laboratoriet på samma plats och med samma genomförande som ursprungligen, med skillnaden att syrgashalten i försöket mäts.

d) Eftersom varken sökanden eller SSM ensamt eller tillsammans kan anses trovärdiga för att redovisa och kvalitetssäkra resultaten under punkt b) och c) på ett vetenskapligt sätt måste regeringen finna sätt att garantera att det sker. Här skulle Kärnavfallsrådet kunna spela en viktig roll för att se till att intresserade aktörer och oberoende expertis fick insyn och även tillgång till underlag för egna analyser.

e) Regeringen bör även överväga att tydliggöra för sökanden att innan tillåtlighet eller tillstånd för kärnbränsleförvaret kan ges måste det genomföras storskaliga autoklavförsök med koppar och lera i en upphettad syrgasfri förvarsliknade miljö.

f) Eftersom det troliga utfallet är att sökanden inte kan visa att sökandens nuvarande metod (KBS-metoden) är förenlig med miljöbalkens krav, måste även en plan formuleras för att få fram en ny långsiktigt säker förvarsmetod för det använda kärnbränslet. Föreningarna anser att det behövs dels en kortsiktig plan för att ta utreda om smärre förändringar av KBS-metoden, till exempel med andra materialval i kapseln, kan vara tillräckliga för att uppnå en tillfredsställande säkerhet. Dels behövs en parallell mer långsiktig plan om att utreda andra förvarsmetoder, t.ex. användningen av djupa borrhål, för det fall bedömningen görs att KBS-metoden inte kan modifieras på ett sätt som kan säkerställa den långsiktiga säkerheten.”

Hela yttrandet och bilagor finns nedan.

Det bör dock förtydligas att MKG har inställningen att ett kärnbränsleförvar där den långsiktiga säkerheten under hundratusentals år bygger på anvndning av konstgjorda barriärer i berg med cikulerande grundvatten inte bör ges tillstånd, särsklit efter erfarenheterna rörande kopparkapseln i KBS-metoden.
 

Länkar:

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>

Bilagor:

1. Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s yttrande till regeringen över kärnbränsleförvarsansökan, 30 september 2019 >>

2. Korrosionsforskare KTH och J. Linder yttrande kärnbränsleförvarsansökan, 26 april 2018 >>

3. Korrosionsforskare KTH och J. Linder yttrande kärnbränsleförvarsansökan, 13 september 2019 >>

4. Korrosionsforskare KTH och J. Linder komplettering yttrande kärnbränsleförvarsansökan, 22 november 2019 >>

5. Leygraf KTH yttrande till regeringen över kärnbränsleförvarsansökan, 26 mars 2021 >>

6. Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s komplettering yttrande till regeringen över kärnbränsleförvarsansökan, 28 oktober 2019 >>

7.  Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s komplettering yttrande till regeringen över kärnbränsleförvarsansökan, 19 november 2019 >>

8. Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s komplettering yttrande till regeringen över kärnbränsleförvarsansökan, 22 januari 2020  >>

9. Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s yttrande i sak till regeringen över kärnbränsleförvaret och LOT, 27 februari 2020 >>

10. Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s komplettering yttrande i sak till regeringen över kärnbränsleförvaret och LOT, 28 april 2020 >>

11. The most important comments to the SKB LOT-report TR-20-14”, P. Szakàlos & C. Leygraf, KTH, 23 november 2020 >>

12. MKG first input to SSM review of SKB LOT results autumn 2020 (corrected), 8 oktober 2020 >>

13. MKG svar på frågor från SSM till MKG angående första skrivelse om LOT, 28 oktober 2020 >>

14. MKG second input to SSM review of SKB LOT results autumn 2020, 9 november 2020 >>

15. MKG third input to SSM review of SKB LOT results autumn 2020, 11 december 2020 >>

16.  Correction and follow-up comments MKG third input from MKG to the SSM quality assurance review of the SKB LOT project corrosion results, 17 december 2021 >>

17. MKG fourth input to SSM review of SKB LOT results autumn 2020, 5 mars 2021 >>

18. MKG:s övergripande synpunkter på SSM:s arbete med kvalitetsgranskningen av LOT-försöket (med bilagor), 11 december 2020 >>

19. Rättelse och komplettering av MKG:s Övergripande synpunkter på SSM:s arbete med kvalitetsgranskningen av LOT-försöket (med bilagor), 17 december 2020 >>

20. ”Comments to the LOT-QA report”, P. Szakàlos & C. Leygraf, KTH,26 februari 2021 >>

21. Skrivelse från SSM:s GD till regeringen om myndighetens granskning av LOT-försöket, 11 mars 2021 >>

22. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB-s analys och rapportering av kopparkorrosionsresultat från försökspaketen A3 och S2 i LOT-projektet vid Äspölaboratoriet, 10 mars 2021 >>

23. MKG PM Svensk kärnkraft hotas inte förrän kring 2030 om inte kärnbränsleförvarsansökan godkänns, 10 mars 2020 >>

24. Kärnavfallsrådet skrivelse till regeringen: Prövning och särskiljning av slutförvarssystemet, 23 mars 2021 >>

25. Samarbetsavtal mellan SKB och kärnavfallskommunerna, 6 april 2009 >>

Tidigare nyheter om regeringsprövningen:

Naturvårdsverket har lämnat in svaren från Esbo-samrådet till regeringen, 210504 >>

Utskottsinitiativ om snabbare regeringsprövningen av ett kärnbränsleförvarssystem, 210415 >>

Bolund svarar på skriftlig fråga i riksdagen om ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem, 210414 >>

Tidigare nyheter rörande kopparkorrosion:

Nya forskningsrön från KTH visar på större problem för kopparkapslar i kärnbränsleförvar, 210326 >>

SSM:s godkännande av de ovetenskapliga LOT-resultaten skickade till regeringen, 210311 >>

Anmärkningsvärt att SSM godkänner SKB:s ovetenskapliga LOT-redovisning , 210311 >>