Riksgälden tog år 2018 över ansvaret från Strålsäkerhetsmyndigheten för att säkerställa att kärnkraftsindustrin sätter av tillräckligt med medel och har tillräckliga säkerheter för att finansiera rivning av kärnkraftsreaktorer och förvaring av kärnavfall. Regeringen beslutade i december förra året om kärnavfallsavgifter och säkerheter endast för 2021 i stället för treårsperioden 2021-2023. Detta eftersom arbetet att ta fram det s.k. kompletteringsbeloppen för den finansiella säkerheten för oväntade kostnadsökningar inte var klart. Den 31 mars skickade Riksgälden ut en ny beräkningsmodell för kompletteringsbelopp på remiss. De nya beloppen för kärnkraftsbolagen bygger på förutsättningarna i den finansieringslagstiftning som moderniserades 2017 och en preliminär beräkning visar på ca. en tredubbling. Remissvaren ska vara inne senast den 10 maj och sedan kommer det en remiss på ett förslag på avgifter och säkerheter innan ärendet lämnas över till regeringen för beslut för 2022-2023.
Riksgälden har till uppgift att säkerställa att kärnkraftindustrin sätter av och kan garantera tillräckligt med ekonomiska medel för att finansiera avveckling av kärnkraftsreaktorerna och förvaring av kärnavfall. År 2020 var första gången som Riksgälden föreslog avgifter och ekonomiska säkerheter (finansierings- och kompletteringsbelopp) efter att ansvaret övertogs från Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. Riksgälden hann dock inte klart med alla analyser, främst av nivån på kompletteringsbeloppet, och lämnade därför bara ett förslag till regeringen för 2021 i stället för den normala treårsperioden 2021-2023. Riksgälden flaggade samtidigt för att kompletteringsbeloppet kan behöva höjas kraftigt i framtiden.
Riksgälden har den 31 mars skickat ut en remiss med beskrivning av en ny beräkningsmodell för kompletteringsbelopp och bett om synpunkter på modellens utformning. En konsekvens av den nya finansieringslagstiftningen 2017 är att kompletteringsbeloppen, från att tidigare enbart beakta osäkerheter i de framtida kostnaderna för reaktorinnehavarna, nu även ska beakta osäkerheter som rör reaktorinnehavarnas tillgångar i kärnavfallsfonden. Vidare ska Riksgälden, och inte som tidigare reaktorinnehavarna, beräkna storleken på kompletteringsbeloppen. Sista svarsdatum för remissen är 10 maj.
Remissen kommer att följas av Riksgäldens förslag på avgifter och säkerheter för 2022-2023, där kompletteringsbeloppet beräknas med den nya modellen. I bilaga 2 till underlaget finns preliminära beräkningar på kompletteringsbeloppet som visar på ca en tredubbling från nuvarande nivå. Efter att förslaget remissas lämnas det över till regeringen för beslut mot slutet av året. Se tidigare nyhet länkad nedan om Riksgäldens tidsplan.
Länkar:
Uppdatering:
MKG: Riksgälden bör inkludera fler riskscenarier i sina beräkningar för kärnavfallsfinansiering, 210510 >>
Nyhet på Riksgäldens hemsida, 210331 >>
Riksgälden Följebrev till Remiss av beräkningsmodell för kompletteringsbelopp, 210331 >>
Riksgäldens huvudrapport ”Modell för beräkning av kompletteringsbelopp för reaktorinnehavare” >>
Konsultrapport från Ortec Finance ”ALM report – preliminary analytics, December 2020” >>
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida
Ny tidsplan från Riksgälden för kärnavfallsavgifter 2022-2023, 210226 >>
Regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter - men enbart för 2021, 201218 >>
Nyhet på Riksgäldens hemsida om regeringens beslut, 210204 >>
SKB till regeringen: Vill ha beslut om kärnavfallsavgifter för hela perioden 2021-2023, 201019 >>
Riksgälden föreslår kärnavfallsavgifter för 2021 till regeringen, 200929 >>
Nyhet om yttranden till Riksgälden över förslag på kärnavfallsavgifter, 200907 >>
Nyhet om att Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter för 2021 är ute på remiss, 200612 >>
Riksdagen röstade ja till ändringsförslagen i finansieringslagen, 171025 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
