Den 31 mars skickade Riksgälden ut en remiss med en ny beräkningsmodell för de kompletteringsbelopp som föreslås av Riksgälden för att hantera osäkerheter i framtida kostnader för hanteringen av rivning av kärnkraftreaktorer och hantering och förvaring av kärnavfall. De nya beloppen, som kärnkraftsbolagen garanterar med finansiella säkerheter, bygger på förutsättningarna i den finansieringslagstiftning som moderniserades 2017 och en preliminär beräkning visar på ca. en tredubbling jämfört med tidigare belopp. Remissvaren skulle komma in senast den 10 maj.
Riksgälden har till uppgift att säkerställa att kärnkraftindustrin sätter av och kan garantera tillräckligt med ekonomiska medel för att finansiera avveckling av kärnkraftsreaktorerna och förvaring av kärnavfall. År 2020 var första gången som Riksgälden föreslog avgifter och ekonomiska säkerheter (finansierings- och kompletteringsbelopp) efter att ansvaret övertogs från Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. Riksgälden hann dock inte klart med alla analyser, främst av nivån på kompletteringsbeloppet, och lämnade därför bara ett förslag till regeringen för 2021 i stället för den normala treårsperioden 2021-2023. Riksgälden flaggade samtidigt för att kompletteringsbeloppet kan behöva ökas påtagligt i framtiden.
Riksgälden skickade den 31 mars ut en remiss med beskrivning av en ny beräkningsmodell för kompletteringsbelopp och bad om synpunkter på modellens utformning. En konsekvens av den nya finansieringslagstiftningen 2017 är att kompletteringsbeloppen, från att tidigare enbart beakta osäkerheter i de framtida kostnaderna för reaktorinnehavarna, nu även ska beakta osäkerheter som rör reaktorinnehavarnas tillgångar i kärnavfallsfonden. Vidare ska Riksgälden, och inte som tidigare reaktorinnehavarna, beräkna storleken på kompletteringsbeloppen.
Ett tiotal instanser har svarat på remissen. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, för fram kritiken att Riksgälden begränsar sin analys till att endast innehålla två kategorier, volymrisk och prisrisk. Andra risker som bör beaktas är att avfall måste tas upp igen av olika orsaker, att det sker olyckor som kostar mycket att åtgärda, och/eller att hela avfallskoncept måste överges eller förändras eftersom de inte längre anses ge en tillräcklig
strålsäkerhet. Om Riksgälden inte anser sig kunna skapa en modell för att kvantifiera sådana risker bör myndigheten se till att det på sikt skapas en buffert i kärnavfallsfonden för att
hantera denna typ av risker.
Kärnavfallsbolaget SKB skriver i sitt remissvar att det inte är möjligt att på ett tillfredsställande sätt lämna kommentarer, då det saknades fördjupande underlag. Likaså tycker SKB att remisstiden ska vara längre. Även om SKB utvecklar några kommentarer i sitt svar skriver de att ytterligare synpunkter kommer att lämnas i samband med Riksgäldens kommande remiss med förslag till avgifter och säkerheter för åren 2022-2023.
MKG:s, SKB:s, Vattenfalls och Kärnavfallsfondens remissvar finns för nedladdning nedan.
Länkar:
Uppdatering:
Riksgälden - Sammanställning av synpunkter på remitterad beräkningsmodell och kommentarer till dessa, 210624 >>
- Nyhet på MKG:s hemsida: Riksgäldens remiss med förslag på avgifter och belopp för 2022-2023 >>
Några av remissvaren:
SKB:s remissvar, 210510 >>
Vattenfalls remissvar, 210507 >>
Kärnavfallsfondens remissvar, 210504 >>
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:
Nyhet om riksgäldens remiss, 210324 >>
Ny tidsplan från Riksgälden för kärnavfallsavgifter 2022-2023, 210226 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
