Kärnavfallsrådets anordnade den 24 mars ett seminarium i om rådets årliga rapport till regeringen: ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015 - Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet”. Rådet lämnade över rapporten till regeringen den 23 februari.
På Kärnavfallsrådets seminarium, eftermiddagen den 24 mars på Näringslivets hus i Stockholm, deltog flera föredragshållare som talade utifrån frågeställningarna som hanteras i den kunskapslägesrapport som Kärnavfallsrådet den 23 februari lämnade till regeringen. Syftet med rapporten är att ”belysa de frågor som Kärnavfallsrådet anser särskilt relevanta, och klargöra Kärnavfallsrådets synpunkter i dessa”. I år fick rapporten titeln ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015 - Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet”. Rapporten och alla presentationer från seminariet finns att ladda ner nedan.
Efter välkomstord från Kärnavfallsrådets kanslichef Holmfridur Bjarnadottir startade seminariet med en presentation om kärnämneskontroll, av Carl Reinhold Bråkenhielm, professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning, Uppsala universitet och Kärnavfallsrådets ordförande. Inom området kärnämneskontroll aktualiseras tekniska, ekonomiska, organisatoriska, politiska och etiska frågor. Bråkenhielm lyfte i sin presentation frågan utifrån drift-perioden av slutförvaret och tiden efter förslutning, varav det sistnämnda omfattar frågan om mätprogram. Bråkenhielm sammanfattar att det är en svår avvägning mellan öppenhet och säkerhet.
Nästa föredragshållare var Thomas Kaiserfeld, Professor i idé‐ och lärdomshistoria, Lunds universitet, ledamot av Kärnavfallsrådet och författare till rapportens kapitel om informations- och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle. Kaiserfeld berättade om OECD/NEA:s expertgrupps arbete för bevarande frågor, ”Preservation of Records, Knowledge and Memory across Generations”, RK&M. Gruppen arbetar med frågor om dokumentation, bevarande och minnesfrågor utifrån tre tidsperspektiv: kort sikt (decennier), medellång sikt (sekler) och lång sikt (millennier). Kaiserfeld berättade också om det arbete som utförts av forskningsprojektet ”International Socio-Technical Challenges for Implementing Geological Disposal”, InSOTEC, finansierad av Europeiska kommissionen via Euratom.
Under titeln ”Mätprogram för förslutna områden” talade Willis Forsling, professor emeritus, oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet och Clas‐Otto Wene, professor emeritus i energisystemteknik, Chalmers tekniska högskola. Båda tidigare ledamöter av Kärnavfallsrådet. Mätprogram för att följa vad som händer efter förslutningen av ett slutförvar har diskuterats i det internationella projektet ”Monitoring Development for Safe Repository Operation and Staged Closure”, MoDeRn. Vattenmättnaden av bufferten är ett exempel på en viktig process att följa i ett mätprogram enligt föredragshållarna.
Kostnadsberäkning är en grundförutsättning för slutförvars- projektet. Ingvar Persson, jur. kand. F.d. chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion och sakkunnig i Kärnavfallsrådet samt Clas-Otto Wene, presenterade beräkningar av framtida kostnader. Persson gav en historisk bakgrund och redogjorde hur systemet för beräkningar av kostnader är uppbyggt idag, med treåriga avgiftsperioder. Wene fortsatte därefter med sin presentation om säkerhetsanalyser och kompletteringsbelopp vid olika osäkerheter.
För vidare läsning i dessa frågor finns kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport för nedladdning nedan.
Länkar:
Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2015 >>
Om seminariet på Kärnavfallsrådets hemsida >>
Nyhet på regeringens hemsida om att Kärnavfallsrådet överlämnade rapporten de 23 februari >>
Presentationer från seminariet:
”Kärnämneskontroll och slutförvaring av använt kärnbränsle” av Carl Reinhold Bråkenhielm >>
”Informations- och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle” Thomas Kaiserfeld >> (ännu ingen presentation publicerad)
”Mätprogram för förslutna områden” Willis Forsling och Clas-Otto Wene >>
Kärnavfallsrådets Nyhetsblad i fem delar:
Del 1 om Kunskapslägesrapporten >>
Del 3 om Information och kunskapsbevarande >>
Del 4 Övervakning av bufferten >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
