Den 28 april anordnade Kärnavfallsrådet ett seminarium om årets kunskapslägesrapport, Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017: Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring, som lämnades över till regeringen den 24 februari. Representanter från rådet höll presentationer utgående från frågeställningarna i årets rapport, vilket efterföljdes med frågestund och diskussion mellan seminariets deltagare.
Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, anordnade den 28 april ett seminarium om 2017 års kunskapslägesrapport på Garnisonens Konferens i Stockholm. Årets rapport, Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017: Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring, lämnades över till regeringen den 24 februari. Syftet med rapporten är ”att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallsrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa”. Under seminariet höll representanter från rådet presentationer utgående från frågeställningarna i årets rapport.
Kärnavfallsrådets vice ordförande, tillika professor i miljöbedömning vid Sveriges lantbruksuniversitet, Tuija Hilding-Rydevik inledde seminariet med några välkomnande ord. Därefter höll Ingvar Persson, rådets juridiske expert och f.d. chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion, seminariets första presentation om ”Hur kraven på ett slutförvar för använt kärnbränsle vuxit fram i svensk lagstiftning”. Persson gick igenom sju olika lagar för att visa hur lagstiftningen om hur kärnkraftens avfall bäst ska tas om hand har vuxit fram. Syftet var att försöka belysa det sammanhang som nuvarande lagregler utgår ifrån. Framtida lagstiftningsarbete på kärnavfallsområdet, menar Persson, kommer alltmer att domineras av implementering av olika EU-instrument.
Den andra presentationen, ”Framtidsscenarier för slutförvarsprojektet”, hölls av Tuija Hilding-Rydevik. Syftet var att åskådliggöra trender, företeelser, risker och överraskningar som kan påverka slutförvarets säkerhet och genomförande. Hilding-Rydevik menar att framtidsfrågorna i relation till slutförvarsprojektet har fått relativ liten uppmärksamhet. En möjlig åtgärd som Hilding-Rydevik belyste var att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett vidgat uppdrag att, tillsammans med kärnavfallsbolaget SKB, analysera och fortsatt följa upp framtidsfrågorna i relation till slutförvarsprojektet.
Seminariets tredje presentation hölls av Mikael Karlsson från rådet, miljöforskare vid Kungliga Tekniska högskolan, och berörde ”Fortsatta politiska utmaningar - finansiering och återtagbarhet”. Karlsson redovisade för den politiska debatten i riksdagen genom åren om två frågor som rör det använda kärnbränslet; finansiering av ett slutförvar och möjligheten att återta det använda kärnbränslet efter att det placerats i ett slutförvar. Syftet var att belysa fram de frågor som har lyfts upp på riksdagens dagordning hittills, för att få en indikation om vilka frågor som i framtiden kan tänkas diskuteras i riksdagen i den fortsatta slutförvarsprocessen.
Den fjärde och sista presentationen, ”En ny generation kärnreaktorer?”, hölls av rådsledamoten Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Persson berättade att flera stora länder har forskningsprogram för att utveckla teknik där nytt klyvbart kärnbränsle genereras under energiutvinningen, s.k. generation IV-system (Gen IV-system). Utvecklingen går dock långsamt, de tekniska svårigheterna synes vara påtagliga och utvecklingskostnaderna mycket höga. Efter Perssons presentation avslutades seminariet med en frågestund och diskussion mellan seminariets deltagare.
Kunskapslägesrapporten och alla presentationer från seminariet finns att ladda ner nedan.
Länkar:
Seminarieprogram med deltagarlista >>
Presentationer från seminariet:
”Framtidsscenarier för slutförvarsprojektet”, Tuija Hilding-Rydevik, professor i miljöbedömning, Sveriges lantbruksuniversitet >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
