Lördagen den 1 februari hölls det tredje och det som kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB anser är det sista samrådsmötet inför inlämnandet av ansökan om att få bygga ett slutförvar för kortlivat rivningsavfall i Forsmark. Bolaget anser att ansökan endast ska gälla en utbyggnad av nuvarande slutförvaret för kortlivat driftsavfall, SFR 1. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG anser att ansökan ska gälla en helt ny anläggning som ska miljöprövas fullt ut. Samt att underlaget till samrådsmötet var bristfälligt och att kärnavfallsbolaget bör samråda om en preliminär miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, framför i samrådet att SFR 2 är att betraktas som en ny anläggning och att en preliminär MKB saknas. På samrådsmötet visade det sig att bolaget planerar mycket begränsade redovisningar av alternativa metoder och lokaliseringar i ansökan.
Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB driver sedan 1988 ett slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall, SFR 1, 50 meter under havsbotten utanför Forsmark. För att kunna ta emot kortlivat radioaktivt rivningsavfall från kärnkraftverken ska det byggas ett nytt slutförvar. Därför förbereder sig bolaget på att ansöka om att få bygga ett nytt slutförvar, SFR 2, alldeles intill det befintliga förvaret. Ett samråd enligt miljöbalken har pågått inför ansökan och tre öppna samrådsmöten har hållits i november 2011, november 2012 och nu en tredje gång den 1 februari 2014. Kärnavfallsbolaget planerar att lämna in ansökan under våren 2014.
Det bolaget ansöker om är utrymme för nio reaktortankar från kokarreaktorerna samt 108 000 m3 kortlivat låg- och medelaktivt rivningsavfall, mellanlagring för långlivat avfall (härdkomponenter), ny tunnel att transportera de stora reaktortankarna i, utfyllnad av ett vattenområde samt dispens enligt artskyddsförordningen.
Kärnavfallsbolaget vill se det nya slutförvaret som endast en utbyggnad av det befintliga SFR 1. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det nya SFR 2 ska betraktas som en helt ny anläggning som ska miljöprövas fullt ut. Även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har i samrådet angett att myndigheten kommer att behandla SFR 2 som en ny anläggning.
Föreningarna har i samrådet även efterfrågat att kärnavfallsbolaget ska offentliggöra mer underlag, särskilt om lokalisering. Bolaget har i publicerat en rapport om lokalisering men det saknas en analys av för- och nackdelar för långsiktig säkerhet med en inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregional grundvattenströmning.
Föreningarna vill dessutom samråda om en preliminär miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för att se hur kärnavfallsbolaget tänker presentera alternativa lokaliseringar och val av metod. Dessutom behövs ett bättre underlag om säkerhetsanalysen. En viktig fråga som måste hanteras är riskerna för korrosion orsakade av läckströmmar. Den valda platsen hyser dessutom flera rödlistade orkidéarter som inte alls har redovisats i samrådsunderlaget.
Även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har efterfrågat en preliminär miljökonsekvensbeskrivning som det ska ske samråd om. Myndigheten hänvisar till de omfattande kompletteringsbegärandena som lämnats i prövningen om ett slutförvar för använt kärnbränsle, och att detta skulle kunna undvikas i en prövning om SFR med ett samråd om en preliminär miljökonsekvensbeskrivning. Bolaget däremot har valt att inte redovisa något mer än ett kortfattat häfte kallat samrådsunderlag. Du kan ladda ner häftet som pdf nedan.
På samrådsmötet den 1 februari i Östhammar togs stora avgörande frågor upp. Naturskyddsföreningen och MKG ville bl.a. se bättre utredningar av alternativa metoder och alternativa lokaliseringar. Bolaget ansåg dock att de inte behöver redovisa alternativa platser och metoder i sin ansökan. Detta på grund av att Länsstyrelsen inte tagit beslut om att ”andra jämförbara sätt att nå samma syfte” ska redovisas. På samrådsmötet tydliggjorde dock Strålsäkerhetsmyndigheten att de kommer att fråga efter alternativa metod- och lokaliseringsutredningar oavsett om Länsstyrelsen tagit beslut om att sådant ska krävas eller ej.
För att försvaga prövningen ytterligare driver dessutom bolaget frågan att det nya SFR ska ses som en utbyggnad av befintliga SFR. Bolaget har frågat regeringen om en tillåtlighetsprövning därför är nödvändig. De anser alltså att det räcker att domstolen ger tillstånd och inte regeringen. I ett sådant scenario försvinner kommunens möjlighet att säga nej, kommunens veto.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG betonar vikten av en omfattande miljöprövning. Det befintliga SFR fick tillstånd 1988 då miljökraven såg helt annorlunda ut. Avfallet skulle vara säkert i 500 år jämfört med dagens krav på 10 000 år. Det befintliga SFR bygger på utspädningsprincipen, dvs att förvaret efter förslutning fylls av vatten och att radioaktivitet med tiden sakta får spädas ut i Östersjön. En utbyggnad med samma låga miljöstandard som befintliga SFR är långt ifrån godtagbar. Miljö- och strålsäkerhetslagstiftningen kräver bästa möjliga teknik på bästa plats, och det är sökandes uppdrag att redovisa att det är det ansökan gäller.
Senast den 17 februari kan frågor och synpunkter skickas till bolaget för att komma med i samrådsredovisningen. Bolaget har sedan en skyldighet att redovisa samrådsförfarandets frågor samt visa hur de har tagit hänsyn till dessa i MKB:n i ansökan.
Presentationer från dagens möte samt nyheter om tidigare samrådsinlagor inlämnade av MKG finns nedan.
Länkar:
Presentationer från mötet:
Introduktion >>
Uppdatering: Nyhet på MKG:s hemsida: Naturskyddsföreningen och MKG skickar in sina synpunkter efter det tredje samrådsmötet för SFR 2, 130217 >>
Tidigare nyheter:
Nyhet på MKG:s hemsida om det andra samrådsmötet för SFR 2, 121126 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om det första samrådsmötet för SFR 2, 1111122 >>
SSM är inte nöjda med SKB:s svar rörande läckströmmars påverkan på SFR, 140109 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
