De senaste månaderna har ett antal yttranden i sak om ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark lämnats in till mark- och miljödomstolen. Det är inte bara Naturskyddsföreningen och MKG som anser att det fortfarande finns olösta vetenskapliga frågeställningar om korrosion och andra processer som kan påverka kopparkapslarnas integritet och därmed den långsiktiga miljösäkerheten. Även Kärnavfallsrådet och ett antal professorer och forskare från KTH har lyft problem med kopparkapseln till domstolen. Kärnavfallsrådet tar även upp den alternativa metoden djupa borrhål i sitt yttrande. Ett annat intressant yttrande är ett som rör problem med lerbufferten inskickat av prof.em. Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet.
Riskerna för att kopparkapslarna i slutförvaret kommer att korrodera eller påverkas negativt av andra processer har diskuterats under ett antal år och det finns fortfarande ett antal vetenskapliga frågeställningar som behöver utredas ytterligare. Det är inte bara Naturskyddsföreningen och MKG som lyfter problem med kopparkapseln i sitt yttrande (se särskild nyhet, länk nedan). Även Kärnavfallsrådet och forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har kritiska synpunkter. Yttrandena finns nedan.
Kärnavfallsrådet, som är regeringens rådgivande vetenskapliga organ, radar upp en lång lista på problem som påverkar kapselns integritet, bl.a. krypning, korrosion, bildning och inverkan av vätgas, m.m. Kärnavfallsrådet skriver: ”Slutsatsen är att det krävs fortsatta studier inom alla dessa områden för att Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ska kunna bedöma ansökan”.
Från KTH har det skickats in skickat in två yttranden. Det ena signerat av professorerna i ytkemi och korrosionsvetenskap, Per Claesson och Jinshan Pan. De skriver att ”undertecknarna av detta yttrande yrkar på att tillstånd för slutförvaringsbyggnation baserat på KBS-3 metoden ej ska ges”. Som grund för ställningstagandet anger de att det finns både teoretiskt och experimentellt stöd för att koppar verkligen korroderar i kontakt med rent vatten, det vill säga i en syrefri miljö.
Det andra yttrandet från KTH kommer från en initierad grupp forskare från olika institutioner på KTH (tekn. dr. Peter Szakálos, prof. Anders Rosengren, prof.em. Seshadri Seetharaman och prof.em. Christofer Leygraf). De avslutar sitt yttrande ”Med tanke på att kärnavfallet troligen kan återanvändas inom relativt snar framtid och i synnerhet med tanke på att SKB:s säkerhetsanalys med avseende på kopparkorrosion har fundamentala brister och därmed att hela MKB:n (miljökonsekvensbeskrivningen) är felaktig, yrkar vi på att tillåtlighet ej skall ges för en slutförvarsbyggnation baserat på KBS-3 metoden.”
Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att problematiken med att de konstgjorda tekniska barriärerna av koppar och lera inte kommer att fungera som tänkt är oerhört allvarlig. Den 30 juni kommer Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att skicka in sitt yttrande i sak till domstolen och föreningarna anser att även myndigheten måste ta sitt ansvar och ta denne fråga på allvar i den nu pågående miljöprövningen. SSM bör använda försiktighetsprincipen i sina bedömningar och kan absolut inte tillåtas att flytta så viktiga frågeställningar till nya bedömningar efter att ett tillstånd eventuellt ges.
Kärnavfallsrådet tar i yttrandet till domstolen, liksom Naturskyddsföreningen och MKG, även upp den alternativa metoden djupa borrhål. Rådet skriver i sitt yttrande: "Kärnavfallsrådet hänvisar till sina tidigare skrivelser och bedömer att ansökans redovisning av alternativ enligt lagstiftningen inte är fullgod. Framförallt vill rådet betona att redovisningen av djupa borrhål fortfarande är ofullständig i flera avseenden."
Ett annat intressant yttrande till domstolen kommer från prof. em. Roland Pusch vid Luleå tekniska universitet. Professor Pusch är expert på den bentonitlera som är tänkt att använda som buffert runt kopparkapseln. Han påpekar bland annat att det finns en risk att leran runt kapseln förstörs och blir stel av värmen från bräslet. Detta betyder att leran inte kan svälla och skydda kopparkapslarna. Även detta yttrande finns nedan.
Bakgrund
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, prövar ansökan om ett slutförvarsystem för använt kärnbränsle enligt miljöbalken respektive kärntekniklagen. Den 29 januari 2016 kungjordes ansökan. Myndigheter, organisationer, sakägare och allmänheten har getts möjlighet att lämna synpunkter i sakfrågor. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skickade in sitt yttrande 31 maj till både mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. I yttrandet anser föreningarna att det finns en betydande risk att slutförvaret börjar öäcka innan tusen år har gått i stället för att hålla i hundratusentals år. Därför bör ansökan inte ges tillstånd. Det finns en särskild nyhet om yttrandet, länk nedan.
Länkar:
Yttrande från Kärnavfallsrådet, 160531 >>
Yttrande från ytkemi och korrosionslära, KTH, 160420 >>
Yttrande från en initierad grupp korrosionsforskare på KTH, 160417 >>
Yttrande från Roland Pusch, prof. em. Luleå tekniska högskola, 160412 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande i sak till domstolen och SSM, 160531 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
