De forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, som har varnat för riskerna med korrosion av kopparkapseln i det tänkta slutförvaret för använt kärnbränsle, har skickat en skrivelse till energi- och miljödepartementet. Även Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, tidigare expert har skrivit under skrivelsen. I skrivelsen presenteras en analys av läget i tillståndsprövningen av kärnbränsleförvaret i Forsmark. Forskarna menar att SKB:s underlag om kopparkapselns integritet är otillräcklig, men att ytterligare analys inte kan visa att koppar är ett bra kapselmaterial, utan endast specificera hur dåligt det är. Om regeringen ändå vill gå vidare med prövningen är det fråga om ny tidskrävande oberoende forskning av andra material så som legerad koppar, titan och nickelbaslegeringar.
Flera uppvaktningar har skett hos Miljö- och energidepartementet efter att yttranden om ett slutförvar för använt kärnbränsle lämnats in från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och mark- och miljödomstolen den 23 januari. SSM, kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG har haft synpunkter på den fortsatta prövningsprocessen och de kompletteringar som mark- och miljödomstolen efterfrågat för att kunna visa att miljöbalkens krav på långsiktig säkerhet ska kunna uppfyllas.
Den 26 april lämnade de forskare från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, som varit mest tongivande i kritiken om bristande underlag i korrosionsfrågor in ett yttrande med sin syn på tillståndsprövningen till regeringen. Yttrandet undertecknades även av SSM:s f.d. korrosionsexpert Jan Linder, som arbetat hos SSM under de år som ansökan om ett slutförvar granskats.
I skrivelsen ges först en pedagogisk bakgrund till den forskning som utförts och vilka problem den har. Forskarna skriver:
”Det allvarligaste felet med KBS-3 modellen är inte den grava missbedömningen av den allmänna kopparkorrosionshastigheten i grundvatten utan att SKB anser att alla s.k. lokala korrosionsprocesser samt försprödningsfenomen som beskrivits ovan inte äger rum. Såväl SSM:s granskning, påpekanden från KTH och som fastställs i MMD:s yttrande visar att betydande osäkerheter rörande dessa snabba nedbrytningsprocesser föreligger. Det är vår mening att är både ovetenskapligt och helt oansvarigt att hävda att dessa nedbrytningsprocesser inte kan ske och kan bortses från i säkerhetsanalysen.”
Med hänvisning till att det är helt oacceptabelt att kapslarna börjar haverera inom några hundra år menar forskarna att ytterligare forskning bör ske på annat material än ren koppar, så som legerad koppar, titan och nickelbaslegeringar. Denna forskning bör ske av industrin oberoende forskare och den behöver flera år på sig, förslagsvis installeras två forskningsförsök som kan analyseras efter fem och tio år. Forskarna skriver också att det vore fullt möjligt att genomföra skarpa försök, d.v.s. med mindre mängder utbränt kärnbränsle i.
Skrivelsen avslutas med en generell analys av kärnbränsleförvarsfrågan. Forskarna beskriver bl.a. hur den gamla villkorslagen gav en dålig start och att den svenska modellen med FUD-processen vart tredje år inte gjort att brister påtalats i ett tidigt skede, och att myndigheten därför har haft svårt att avstyrka den aktuella ansökan. Forskarna har under flera år försökt slå larm och det har varit svårt att komma med konstruktiv kritik till SSM som snarare stöttat SKB. Forskarna skriver:
”Därtill har kontrollmyndigheten SSM:s egna korrosionsexperter inte fått möjligheten att framföra sin allvarliga kritik utan har upplevt att de har blivit starkt styrda av ledningen, vilket är synnerligen allvarligt [3,4].”
Tidigare myndighetsexperten och SSM:s främste korrosionsexpert Jan Linder, en av skrivelsens undertecknare, motsatte sig våren 2016 att SSM skulle förorda att ansökan godkänns. Han fick flytta till en annan avdelning på myndigheten för att senare sluta. Se en länk med en intervju med jan Linder nedan.
MKG har även samlat alla de handlingar som finns i regeringens miljöprövningar enligt miljöbalken och kärntekniklagen på föreningens hemsida på ett liknade sätt som gjordes för miljödomstolens och SSM:s prövningar. Av intresse är bl.a. att SSM skickat in en särskild sammanställning av hur myndigheten hanterat remissynpunkter på kopparkapselns integritet.
Länkar:
KTH-forskarnas skrivelse, 180426 >>
SVT Nyheter Uppsala 180124: ”Strålsäkerhetsmyndighetens egen expert kritisk – slutade” >>
Samtliga handlingar i miljödepartementets prövning enligt kärntekniklagen, nedladdningsbara på MKG:s hemsida >> (bl.a. en "Tematisk sammanställning av SSM:s beaktande av remissinstansernas synpunkter i kapselfrågor", se handling 7)
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:
Nya försök i Amerikanskt laboratorium visar på syrgasfri kopparkorrosion, 180405 >>
Läckt dokument från SSM visar på intern kritik till slutförvarsbeslutet, 180206 >>
http://www.mkg.se/lackt-dokument-fran-ssm-visar-pa-intern-kritik-till-slutforvarsbeslutet
SSM:s främsta korrosionsexpert var emot ett ja till slutförvar, 180124 >>
Omfattande syrgasfri korrosion i det schweiziska FEBEX-försöket, 171222 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att SSM mörkat risker med slutförvaret för domstolen, 171011 >>
Dokument från SSM visar de allvarliga riskerna med slutförvaret, 171023 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
