Den 5 april genomförde Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tillsammans med Opinionsgruppen för säker slutförvaring, Oss, och Naturskyddsföreningen det första av tre seminarier i Östhammar under våren 2011. Temat för kvällen rörde de planerade skyddsbarriärerna i KBS-metoden och om de kommer att fungera i ett slutförvar av använt kärnbränsle. Inbjudna att föreläsa var Willis Forsling, professor i kemi, Luleå tekniska universitet och Peter Szakalós, forskare i korrosionslära, Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Tisdagskvällen den 5 april samlades ett 30-tal personer i Östhammars Missionskyrka för att närvara vid det första av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG:s, tre seminarier under våren. Temat för kvällen var ”Fungerar skyddsbarriärerna i slutförvaret?”.
Willis Forsling, kvällens första talare, är ledamot i Kärnavfallsrådet styrelse och är professor emeritus i oorganisk kemi vid Luleå tekniska universitet. Forsling betonade att kopparkapseln var den enda helt täta tekniska barriären i förvaret vilket ställer stora krav på bentonitleran som skydd. Forsling förklarade hur olika möjliga scenarier kan påverka säkerheten. Han tog upp de synpunkter Kärnavfallsrådet har på SKB:s forskning om buffert och återfyllning i rådets yttrande över kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s forskningsprogram Fud-10. Bolaget uppmanas av rådet att bl.a. beskriva vad konsekvenserna blir om kraven för buffertens initialtillstånd med avseende på vattenmättnad inte blir uppfyllda.
Peter Szakalós, forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH i Ytkemi och Korrosionsvetenskap, höll kvällens andra presentation. Szakálos och hans kollegor var de forskare som hösten 2007 framförde kritik mot kärnavfallsbolaget SKB:s val att använda kopparkapslar i ett slutförvar för använt kärnbränsle. Bolaget menar att korrosion inte kommer att ske i förvaret då det inte finns någon syre närvarande. Szakalós menar att det inte är så enkelt, och att bolaget bör undersöka fler korrosionsmekanismer som kan ske 500 meter ner i berget. En av Szakalós slutsatser är att slutförvarskonceptet måste kunnas verifieras experimentellt under de förhållanden som råder i den valda slutförvarsplatsen. Detta är något som inte gjorts av SKB. Dessutom behövs mer oberoende forskning där alternativa lösningar måste provas och testas.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG:s andra seminarium med temat ”Finns det andra metoder och platser för slutförvaret som kan bli bättre?” kommer äga rum i Östhammars Missionskyrka tisdagen den 26 april. På seminariet kommer Karl-Inge Åhäll, berggrundsgeolog och professor vid Karlstads universitet, att föreläsa. Åhäll har nyligen, på Kärnavfallsrådets uppdrag, sammanställt en rapport om deponeringsdjupets betydelse vid slutförvar av använt kärnbränsle i berggrunden, med fokus på den alternativa metoden djupa borrhål. Läs mer om seminariet i länken nedan.
Länkar:
Nyhet på MKG:s hemsida om vårens seminarier, 110328 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om professor Åhälls nya rapport om djupa borrhål åt Kärnavfallsrådet >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
