Regeringen beslutade i december 2020 enbart om kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2021 istället för den normala treårsperioden. Detta eftersom Riksgälden behövde analysera den säkerhet som kallas kompletteringsbeloppet ytterligare för perioden 2022-2023. Riksgälden remissade ett förslag på avgifter och säkerheter i juni och Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG har lämnat ett remissvar. I nyheten finns även några andra remissvar.
I yttrandet poängterar föreningarna att de frågeställningar som lyftes i det gemensamma remissvaret på förslaget till avgifter och säkerheter för 2021 fortfarande är aktuella. Frågorna handlar om prognoser för framtida elproduktion och om att kärnavfallsavgifter fastställs så att framtida kostnader ska täckas exakt. Föreningarnas remissvar från förra året bifogades som en bilaga.
När det gäller prognoserna så ökar elproduktionen från vind- och vattenkraft på sikt vilket periodvis gör kärnkraften olönsam och i längden bör innebära en lägre produktionsnivå för att minska förlusterna. Minskad produktion skulle innebära att lägre summor betalas i kärnavfallsavgifter.
Föreningarna stödjer den kraftiga höjningen av kompletteringsbeloppet som är den finansiella säkerhet som ska garantera mot oförutsedda kostnadshöjningar eller att medlen i kärnavfallsfonden inte växer som planerat.
Problemet med att kärnavfallsavgifter fastställs så att framtida kostnader ska täckas exakt innebär att alla risker som skulle kunna innebära högre kostnader än de beräknade får betalas av staten. Även om det finns ett system med säkerheter så ger inte det samma trygghet som pengar som redan är inbetalade till kärnavfallsfonden.
Föreningarna menar att avgiften borde höjas för att minska risken att det blir staten som får betala industrins kostnader i slutändan.
I våras hade riksgälden ute en remiss om en ny beräkningsmodell för kärnavfallsavgifter där ändrade kompletteringsbelopp ska kompensera för oväntade kostnadsökningar. MKG:s yttrande och nyhet om den remissen finns länkade nedan.
Även Kärnavfallsrådet och Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ställer sig bakom Riksgäldens förslag. Kärnavfallsbolaget SKB och Vattenfall anger i sina remissvar att de uppskattar att det tas fram en ny beräkningsmodell men att de anser att industrin skulle ha varit mer involverad i processen och att modellen bör fortsätta utvecklas till nästa treårsperiod.
Länkar:
Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande >>
Kärnavfallsbolaget SKBs yttrande >>
Nyhet om Riksgäldens remiss med förslag på avgifter och belopp för 2022-2023, 210624 >>
MKGs nyhet om riksgäldens remiss om en ny beräkningsmodell, 210324 >>
Regeringens beslut om kärnavfallsavgifter för 2021, 201218 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
