Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 6:e december skickat ett yttrande till mark- och miljödomstolen med en kopia till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. I yttrandet kommenterar föreningarna kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s yttrande till domstolen den 18 november och det delyttrande SSM skickat till domstolen den 26 november i form av en skrivelse till kärnavfallsbolaget med en sammanfattning av läget för bolagets kompletteringar av slutförvarsansökan till myndigheten.
Föreningarna går igenom kärnavfallsbolaget SKB:s yttrande från den 18 november punkt för punkt och meddelar domstolen föreningarnas analys av yttrandet.
Föreningarna menar bland annat att det är viktigt att bolagets strävan att hålla så mycket av prövningen av strålsäkerhetsfrågor, t ex frågor som rör den långsiktiga säkerheten av de konstgjorda barriärerna av koppar och lera, borta från domstolsprövningen inte kan accepteras. Föreningarna anser att om domstolen skulle gå med på sökandens taktik förlorar alla parter utom Strålsäkerhetsmyndigheten möjlighet att i domstolen framföra synpunkter på strålsäkerhetsaspekter på den långsiktiga miljösäkerheten. Detta vore en väsentlig svaghet i processen om avsikten är att på ett öppet och allsidigt sätt pröva slutförvarsansökan.
Föreningarna kommenterar även bolagets starka motstånd att i ansökan hantera platsvalet och metodvalet på ett allsidigt och fullgott sätt. Detta gäller särskilt beskrivningen av den alternativa metoden djupa borrhål. Kärnavfallsbolaget har dock börjat komplettera den undermåliga beskrivning av metoden djupa borrhål som fanns i ansökan genom att ta fram nya rapporter.
Föreningarna har i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen och SSM den 15 oktober framfört att rapporterna tydligt visar att djupa borrhål skulle kunna vara en miljömässigt betydligt bättre metod för geologisk slutförvaring än bolagets KBS-metod. Särskilt som det mer och mer tydligt visar sig att den vetenskapliga grunden saknas för att visa att de konstgjorda barriärerna av koppar och lera som ska garantera den långsiktiga säkerheten för KBS-metoden fungerar. Nu skriver föreningarna att det är uppenbart att metoden djupa borrhål bör betraktas som en alternativ metod genom att vara en alternativ utformning av geologisk deponering. Därmed bör MKB:n uppdateras med djupa borrhål som alternativ metod, något som kärnavfallsbolaget motsätter sig.
Föreningarna kommenterar även den skrivelse från SSM till kärnavfallsbolaget SKB den 26 november med en sammanfattning av läget för bolagets kompletteringar av slutförvarsansökan till myndigheten som SSM skickat som ett delyttrande till domstolen.
Föreningarna konstaterar att det fortfarande finns ett stort antal frågor där SSM inte har erhållit de kompletteringar som begärts. Föreningarna menar även att det finns anledning att tro att där myndigheten för en frågeställning skriver att ”fullständigt svar förväntas i december 2013” så kommer det inte att bli så, utan myndigheten kommer att fortsätta att begära in ytterligare kompletteringar.
Föreningarna konstaterar även att SSM säger att ytterligare kompletteringsbegäranden fortfarande kan utfärdas under den pågående granskningen. SSM har redan aviserat att myndigheten kommer att återkomma i frågan om en inlandslokalisering, en fråga som föreningarna anser är viktig för bedömningen av platsvalet och där föreningarna begärt kompletteringar.
Föreningarna avslutar yttrandet med följande avslutande kommentar:
”Föreningarna vill [först] upprepa det som framfördes som avslutande kommentar i yttrandet 2013-10-15 (aktbilaga 274):
"Föreningarna vidhåller att kompletteringsbehoven i ansökan är alltför omfattande för att ansökan ska kunna kungöras, miljökonsekvensbeskrivningen är alltjämt behäftad med så allvarliga brister att den inte kan godtas som underlag för själva ansökan. Det rör sig till en stor del om brister av en sådan art som sökanden måste komma till rätta med i ett initialt skede, innan en formell ansökan kan anses vara till hands.
Det föreligger fortfarande bland annat svårartade brister när det gäller redovisningen av alternativa metoder och platsval, men även beträffande grundläggande inventeringar av skyddade arter i området och verksamheternas påverkan på riksintressen och skyddade områden.
När det gäller alternativa metodval befarar föreningarna att det finns en beaktansvärd eftersläpning i målet, att det är ytterst tveksamt om ansökan borde ha kommit till stånd. Avsikten i mål av en sådan betydelse som ett slutförvar för kärnavfall är att domstolen ska kunna ha ett fullgott material som duger till att jämföra och grunda ett beslut utifrån. Det kravet uppfyller ännu inte utredningen i målet."
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, följer mycket noga det kompletteringsarbete som sökanden genomför för att ta fram ett bättre underlag som kan visa att de konstgjorda barriärerna av koppar och lera kommer att fungera såsom angetts i säkerhetsredovisningen SR-Site. Denna granskning, samt diskussionen på det internationella symposium om de konstgjorda barriärerna som Kärnavfallsrådet anordnade den 20-21 november, gör att det framgår allt tydligare att sökanden behöver mycket tid för att ta fram ett fullgott underlag för prövning i sak. Föreningarna avser att återkomma med ett särskilt yttrande om kopparkorrosion de närmaste dagarna.
Föreningarna menar dock att det fortfarande föreligger svårartade brister även när det gäller redovisningen av underlag som visar att de konstgjorda barriärerna av koppar och lera kommer att fungera såsom angetts i säkerhetsredovisningen SR-Site. Det betyder att även vad gäller denna fråga befarar föreningarna att det finns en risk för en beaktansvärd eftersläpning i målet, och att det är ytterst tveksamt om ansökan borde ha kommit till stånd.”
Länkar:
Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande till domstolen 131206 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
