Den 13 mars skickade regeringen en skrivelse till riksdagen med sin bedömning av Riksrevisionens granskningsrapport från december. Riksrevisionen varnade i sin rapport för att finansieringssystemet med stor sannolikhet är underfinansierat. Ansvariga myndigheter som granskat avgiftsnivåer har inte använt sina möjligheter att besluta om föreskrifter och riskbegränsande villkor för att begränsa statens risk. I regeringens skrivelse listas åtgärder som anses nödvändiga, bl.a. att ge Riksgälden ett helhetsansvar för framtida analyser och bedömningar.
Uppdatering: Riksdagen biföll regeringens rapport och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit. Se nyhet nedan.
Den 13 januari 2017 meddelade Riksrevisionen att de avsåg starta upp en granskning av rapporteringen av kostnader, intäkter och ekonomiska risker i finansieringssystemet för rivning av kärnkraftsreaktorer och omhändertagandet av radioaktivt avfall. Skälen till granskningen var att det sedan några år tillbaka blivit känt att det finns en risk för att pengarna i kärnavfallsfonden inte kommer att räcka till. Den 7 december 2017 publicerades den färdiga granskningsrapporten ”Finansieringssystemet för kärnavfallshantering (RiR 2017:13)”. Riksrevisionen varnade för att finansieringssystemet med stor sannolikhet är underfinansierat. Riksrevisionen har dessutom uppmärksammat att regeringen vid upprepade tillfällen har beslutat om kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter som varit tiotals miljarder lägre än vad Strålsäkerhetsmyndigheten SSM bedömt nödvändigt.
Den 13 mars 2018 skickade regeringen en skrivelse till riksdagen med sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser, skr. 2017/18:141. Den övergripande slutsatsen är att det finns stora osäkerheter i, och oenigheter om, hur omfattande de framtida kostnaderna och intäkterna i finansieringssystemet kan bli. Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret har inte heller använt sina möjligheter att besluta om föreskrifter och riskbegränsande villkor för att begränsa statens risk.
Regeringen har listat Riksrevisionens rekommendationer i sin skrivelse:
- Ge en myndighet helhetsansvar (d.v.s. Riksgäldskontoret som under 2018 tar över uppgifter från Strålsäkerhetsmyndigheten)
- Utveckla rapporteringen av de samlade riskerna i finansieringssystemet till riksdagen.
- Låta utreda om moderbolagen i stället för reaktorbolagen ska ha det primära betalningsansvaret.
- Låta en myndighet med expertkunnande om prognoser fastställa de externa ekonomiska faktorerna (EEF).
I skrivelsen nämns även regeringens tidigare beslut att kostnadsberäkningar ska baseras på en antagen drifttid på 50 år istället för som tidigare 40 år, d.v.s. till år 2030-2035 för de reaktorer som togs sist i drift. En kvarstående osäkerhet blir då de eventuella kostnadsökningar som uppstår efter 2035. Tillståndshavarnas ansvar kvarstår dock ända tills kärnavfallet är slutligt omhändertaget och är inte beroende av att reaktorerna är i drift. Tillståndshavarna kommer alltså vara skyldiga att betala in avgifter för att täcka eventuella kostnadsökningar även efter att driften har avslutats. Regeringen resonerar dock inte kring varifrån bolagen ska få dessa pengar när ingen kärnkraft produceras.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är problematiskt att räkna med en driftstid på 50 år, dels eftersom det ger ett incitament till att driva vidare reaktorer som av åldersskäl eller ekonomiska skäl borde stängas tidigare. Dels för att det blir ohållbart för elsystemet att avveckla 6 reaktorer inom 5 år mellan 2030-2035.
Riksdagen har tagit emot skrivelsen. Debatt och beslut är planerat till den 13 juni, du kan följa ärendets gång via länken nedan.
Länkar:
Uppdatering: Riksdagens beslut, 180613 >>
Regeringens skrivelse till riksdagen, 180313 >>
Riksgäldens rapport, 171207 >>
Riksrevisionen ska granska finansieringssystemet för kärnavfall, 170213 >>
Här kan du följa riksdagens ärendehantering >>
Nyheter på MKG:s hemsida om Riksrevisionens kritik av SSM:s tillsyn:
Regeringens överlämnar Riksrevisionens SSM-kritik till riksdagen 171213 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
