Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har i september 2016 genomfört en verksamhetsbevakning över hur kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s chefer genom sitt ledarskap påverkar säkerhetsarbetet inom bolagets organisation. SSM har funnit att det finns allvarliga brister i hur kärnavfallsbolagets ledning arbetar med säkerhetsfrågor. Detta har lett till att medarbetare inte känner förtroende för ledningen. SSM uppmärksammar att ett förändrat klimat inom bolagets organisation lett till att medarbetare numera inte väljer att framföra frågor av betydelse för säkerheten. Enligt myndigheten finns det brister i öppenheten i bolaget. Sammanfattningsvis anser SSM att det finns det brister i bolaget säkerhetsledarskap.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är väldigt bra att SSM gjort denna granskning. Motsvarande granskning borde göras av det arbete som bolaget gör när det gäller säkerhetsanalysen av slutförvaret för använt kärnbränsle.
Komplettering: Upsala Nya Tidning har skrivit två artiklar om rapporten den 20:e och 21:a december. Den 20:e var det även ett inslag i P4 Uppland. Se länkar nedan.
Komplettering: SSM har lagt in ett dokument med en mindre rättelse av fakta i rapporten i diariet. Dokumentet finns nedan.
MKG har också uppmärksammat att själva rapporten ligger daterad 160923 i diariet och inte daterad 161125 då den utfärdades, vilket gör den svår att hitta. Anledningen till det är att detta datum avspeglar när arbetet med rapporten började. Se länk till SSM:s diarium nedan.
I september 2016 genomförde Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, en verksamhetsbevakning över kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s säkerhetsledarskap. Syftet med verksamhetsbevakningen var att inhämta information om hur medarbetare och chefer på olika nivåer inom kärnavfallsbolagets organisation ser på ledarskap för säkerhet, samt hur bolaget förser organisationen med nya chefer och utvecklar dessa avseende ett säkerhetsfrämjande ledarskap. Informationen har inhämtats genom drygt tjugo intervjuer med medarbetare och chefer från hela organisationen inom bolaget, samt en medlem i styrelsen. Några intervjuer har genomförts med personer som har slutat på SKB.
SSM anser att det i kärnavfallsbolagets ledningssystem finns riktlinjer som tillsammans utgör en ändamålsenlig beskrivning av värdegrund och målsättningar för arbete med strålsäkerheten och de förväntningar som ställs på chefer och medarbetare. Utifrån intervjuerna har myndigheten dock funnit att det finns en brist i kommunikationen från kärnavfallsbolagets ledning om bolagets strategier, utmaningar och riktning. Detta har lett till att medarbetare inte känner fullt förtroende för ledningen.
Myndigheten anser att det finns tydliga tecken på att det finns brister i öppenhet inom organisationen. Det har visat sig att bolagets chefer inte aktivt efterfrågar avvikande meningar och olika perspektiv och att bolagets ledning uppvisat beteenden som inte uppmuntrar öppna och raka diskussioner som stödjer oberoende åsikter. SSM upplever att cheferna inom bolaget nuförtiden i högre grad efterfrågar och följer upp tidplaner, budget och framdrift i projekt, men att strålsäkerheten inte i lika hög grad är i fokus för uppföljning. SSM har också fått signaler om att det på senare tid blivit ett förändrat klimat inom bolagets organisation som gör att medarbetare numera inte i lika stor utsträckning väljer att framföra frågor av betydelse för säkerheten. Slutsatsen som SSM kunnat ta är att det engagemang för säkerhetsfrågor som finns på medarbetarnivå inte alltid ses av bolagets chefer som en tillgång för organisationen.
Utifrån verksamhetsbevakningen går det enligt SSM att finna att det ibland kärnavfallbolagets medarbetare finns en oro om hur säkerhetsarbetet bedrivs inom organisationen. Det finns farhågor om bolagets lednings bristande helhetssyn, förståelse för kravbilden, samt hur bolaget utmaningar omsätts i företagets strategi. SSM har sett att det finns en skillnad mellan det som medarbetare uppger kring säkerhetsläget och det som rapporteras till bolagets ledning och styrelse i form säkerhetsavdelningens rapporter om säkerhetsläget. SSM har också funnit flera exempel som pekar på att huvudägaren Vattenfalls inverkan inte alltid upplevs vara den bästa för bolagets verksamhet. Myndigheten anser att kärnavfallsbolaget behöver värdera om Vattenfalls styrning och påverkan kan resultera i att bolaget agerar mer utifrån huvudägarens önskningar än bolagets verksamhets krav och behov, samt de skyldigheter och egna ansvar som följer i tillståndshavarrollen.
SSM har även märkt en oro bland bolagets personal för hur bolaget praktiskt tar sig an de besparingskrav som ska gälla för alla delar av bolagets verksamhet. Medarbetare och chefer inom kärnavfallsbolaget uppger att situationen är mer pressad nu än tidigare. Myndigheten har en farhåga om att generella besparingskrav utan fördelning och prioritering kan medföra att bolaget drar in på underhåll, kompetensutveckling eller motsvarande. Åtgärder som på kort sikt inte har någon påverkan, men som SSM menar kan vara förödande på lång sikt. SSM har också funnit att det inte är naturligt för medarbetare att vända sig till bolagets säkerhetsavdelning om denne inte får gehör hos sin närmsta chef. Myndigheten har noterat att denna avdelning inte tycks ha den tyngd och status som behövs. Det finns en attityd till att säkerhetsavdelningens uppdrag och roll i organisationen som tar sig i uttryck i att avdelningen ibland blir bortmotade av linjen. Myndigheten anser att det är av stor vikt att säkerhetsavdelningen står stark, kompetent och fristående för att framföra egna ställningstaganden i sakfrågor, samt avdelningen arbetar pådrivande om de brister och behov som finns i verksamheten.
Under verksamhetsbevakningen har SSM dessutom noterat att bolaget uppvisar en minskad öppenhet mot myndigheten genom att det funnits en utbredd osäkerhet eller ovilja att framföra sin bild av verksamheten.
I dagsläget anser SSM att det finns brister i bolagets säkerhetsledarskap. Kärnavfallsbolagets förmåga att skapa en kultur som möjliggör ifrågasättande och potential för nödvändig utveckling av bolagets verksamhet menar SSM vara avgörande för att bolaget ska lyckas med att i förlängningen upprätthålla säkerheten gällande såväl befintliga som kommande anläggningar.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är väldigt bra att SSM gjort denna granskning. Motsvarande granskning borde göras av det arbete som bolaget gör när det gäller säkerhetsanalysen av slutförvaret för använt kärnbränsle. Även här kan det finnas en brist i öppenhet mot myndigheten i de frågor som är viktiga för den långsiktiga säkerheten, t.ex. kunskapsläget vad gäller kopparkorrosionsfrågor och risker för att kopparkapseln och lerbufferten inte ska fungera som tänkt i det planerade slutförvaret i Forsmark.
Länkar:
Information inför verksamhetsbevakning säkerhetsledarskap SKB, 160906 >>
SSM:s tillsynsrapport – Verksamhetsbevakning säkerhetsledarskap SKB, 161125 >>
Rättelse av fakta i SSM:s tillsynsrapport, 161216 >>
Artikel i Upsala Nya Tidning om rapporten, 161220 >>
Uppfölningsartikel i Upsala Nya Tidning om rapporten, 161221 >>
Inslag i P4 Uppland, 161220 >>
SSM:s E-diarium - Ärende SSM2016-3279 >>
Information om vad MKG tycker om slutförvarsansökan finns här >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
