I kärnavfallsfonden finns de medel som ska garantera att staten, och därmed skattebetalarna, inte måste stå för kärnkraftindustrins återstående kostnader för att hantera och långsiktigt förvara kärnavfallet. Och för att riva de svenska reaktorerna. Under 2022 föll fondens värde med 10 miljarder från 83 till 73 miljarder. Avkastningen blev därmed -10,7%, inklusive inflationen -23%. Uppgiften kom först i en nyhet i Dagens Industri och bekräftades när Kärnavfallsfonden presenterade årsredovisningen för 2022 på fondens hemsida. Återstående kostnader är uppskattade till minst 124 miljarder och Riksgälden räknar just nu på mycket kärnavfallsavgifterna måste höjas för perioden 2024-2026.
Kärnavfallsfonden skriver på hemsidan:
"Avkastningen på totalnivå har varit negativ både för 2022 och den senaste femårsperioden. Den reala avkastningen för hela portföljen under 2022 uppgick till -23,03 procent och för femårsperioden till -3,22 procent i genomsnitt."
Under femårsperioden fram till 2021 var den den reella avkastningen nästan 2% så förändringen är markant.
I årsredovisningen står det följande:
"I slutet av 2017 fick fonden ett utvidgat placeringsmandat som har preciserats i en förvaltningsstrategi där förvaltningen är uppdelat i två portföljer. I basportföljen får fonden placera i svenska statsobligationer, säkerställda bostadsobligationer och på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Där ska minst 60 procent av respektive tillståndshavares tillgångar vara placerade. I den långsiktiga portföljen kan fonden placera i svenska och utländska företagsobligationer och aktier. I mitten av 2020 avslutades implementeringsfasen och sedan 2021 är fonden fullinvesterad i den långsiktiga portföljen.
Den makroekonomiska utvecklingen i världen har under 2022 kännetecknats av kraftigt stigande inflation och försvagad tillväxt, s.k. stagflation. Ett underliggande pristryck efter pandemin och utbudsbegränsningar till följd av komponentbrist och skenande energipriser har resulterat i att inflationen i många länder nådde tvåsiffriga nivåer. Under dessa förutsättningar tvingas centralbankerna att kraftigt höja styrräntorna trots ett försämrat konjunkturläge.
I denna makroekonomiska miljö har utvecklingen på de finansiella marknaderna varit mycket svag. Såväl obligationer som aktier har överlag fallit kraftigt i värde vilket har resulterat i att fondens nominella avkastning 2022 var negativ och uppgick till -10,73 procent. Fondens innehav av reala obligationer och kronförsvagningens positiva inverkan på avkastningen i kronor har dock dämpat nedgången. Eftersom inflationen under loppet av 2022 var över tolv procent var den reala avkastningen -23 procent.
Obligationer är det dominerande tillgångsslaget i kärnavfallsfonden. Ränteuppgången har haft en kortsiktigt negativ påverkan på obligationsstockens värde. På längre sikt är dock ett högre ränteläge gynnsamt för fondens obligationsavkastning. I det långsiktiga perspektivet är således fondens förmåga att finansiera hanteringen av kärnavfall inte försvagad i den omfattning som årets negativa avkastning kan ge sken av."
Årsredovisningen finns nedan.
I slutet av september 2022 lämnade kärnavfallsbolaget SKB in en rapport, Plan 2022, till Riksgälden där det rapporteras att återstående kostnader för kärnavfallet och rivningen uppskattas till minst 124 miljarder kr. I det perspektivet är tappet avsevärt.
I januari 2022 beslutade regeringen om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023 i enlighet med Riksgäldens förslag. Under 2022-2023 är avgiften mellan 3 och 5,6 öre per kWh för de olika kärnkraftverken. Riksgäldens nästa förslag på avgifter och säkerhetsbelopp för 2024-2026 lämnas till regeringen senast 30 september 2023 och utgår från uppgifterna i Plan 2022 med en underlagspärm. I juni förväntas en remiss på ett utkast till förslaget. Regeringen förväntas ta beslutet i slutet av året.
Riksgälden har senast den 6 februari lämnat en kvartalsrapport till regeringen där myndigheten konstaterar att avgiften vid det tillfället skulle behöva höjas med i snitt 0,4 öre. Frågan är om det räcker om kärnavfallsfonden fortsätter att gå dåligt. Ränteuppgången påverkar vissa delen av innehavet positivt men påverkar även kraftigt negativt värdet på de långa obligationer fonden innehar. Och frågan är om högre räntor inte äts upp av inflation.
Länkar:
Kärnavfallsfondens årsredovisning 2022 >>
Nyhet på Dagens Industris hemsida om raset för kärnavfallsfonden, 230121 >>
Nyhet på Dagens industris hemsida om raset för kärnavfallsfonden, 230121 >>
Tidigare nyheter:
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna skulle behöva höjas med 0,4 öre, 230206 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas mindre, 221125 >>
Industrin har lämnat in Plan 2022 till Riksgälden, 220930 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas, 220830 >>
Riksgälden publicerar den första kvartalsrapporten för 2022 om finansiering av kärnavfall, 220524 >>
Nyhet om att regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023, 220127 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
