Regeringen beslutade den 27 januari att de avgifter som kärnkraftsindustrin betalar till kärnavfallsfonden och de finansiella säkerheter som industrin ska garantera ska justeras för 2022-2023. Beslutet följer det förslag som Riksgälden lämnade i höstas. Vanligtvis beslutas avgifterna för en treårsperiod men avgifterna för 2021 beslutades separat då Riksgäldens granskningsarbete försenats. Avgifterna är ungefär desamma som tidigare men den ekonomiska säkerhet som benämns kompletteringsbeloppet höjs kraftigt. Denna säkerhet ska garantera att det finns pengar tillgängliga för oförutsedda händelser. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) anser att beslutet är utmärkt och betyder att det sista steget för att implementera den uppdaterade finansieringslagstiftningen som antogs för några år sedan är genomförd.
Den 30 september lämnade Riksgälden över myndighetens förslag till regeringen på kärnavfallsavgifter och finansiella säkerheter (finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp) för 2022-2023. Ändringen består främst av en kraftig ökning av kompletteringsbeloppet. Regeringen har den 27 januari beslutat att följa det förslag på avgifter som Riksgälden föreslog i slutet av september (se bild).
Riksgälden har till uppgift att säkerställa att kärnkraftindustrin sätter av tillräckligt med ekonomiska medel för att finansiera avveckling av kärnkraftsreaktorerna och långsiktig förvaring av kärnavfall. Reaktorinnehavarna är skyldiga att betala in kärnavfallsavgifter till kärnavfallsfonden. Kärnavfallsavgifterna ska, tillsammans med fonderade tillgångar sedan tidigare, täcka förväntade återstående kostnader för det svenska kärnavfallet samt kostnaderna för statens tillsyn och förvaltningen av avgiftsmedlen. Utöver att betala avgifter ska reaktorinnehavarna även ställa godtagbara finansiella säkerheter. Dessa består av ett finansieringsbelopp som ska garantera avgifter som ännu inte är betalda och ett kompletteringsbelopp som ska garantera kostnader för oförutsedda händelser.
Jämfört med avgifterna för 2021 är kärnavfallsavgifterna oförändrade förutom för Ringhals AB som får betala 0,2 öre/kWh mindre kommande period enligt förslaget. Finansieringsbeloppen är sänkta något jämfört med förgående period medan kompletteringsbeloppen ökar avsevärt för alla reaktorinnehavare. Detta beror på den uppdaterade finansieringslagstiftningen som har ändrat definitionen av kompletteringsbeloppet, som numera även ska täcka osäkerheter i en reaktorinnehavares tillgångar och utvecklingen av kärnavfallsfonden. Detta har i sin tur inneburit att Riksgälden har tagit fram en ny beräkningsmodell för kompletteringsbeloppet.
Länkar:
Regeringens beslut om kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2022-23, 220127 >>
Fler nyheter på MKG:s hemsida:
Springnotan för kärnkraftens kostnader – ett reportage från Vetenskapsradion, 220118 >>
SKB och Riksgälden yttrar sig över förslag till kärnavfallsavgifter, 211124 >>
Nyhet om förslaget på Riksgäldens hemsida, 210930 >>
Nyhet om MKG och medlemsföreningarnas yttrande över Riksgäldens förslag, 210831 >>
Nyhet om Riksgäldens remiss med förslag på avgifter och belopp för 2022-2023, 210624 >>
MKGs nyhet om riksgäldens remiss om en ny beräkningsmodell, 210324 >>
Andra nyheter på MKG:s hemsida:
Forskare upplyser miljöministern om osäkerheter med kopparkapseln, 211229 >>
Regeringen kungör kärnbränsleförvarsansökan, 211213 >>
Kärnbränsleförvarsfrågan aktuell i media, 211214 >>
Regeringen kungör kärnbränsleförvarsansökan, 211213 >>
Flera repliker om kärnbränsleförvar i DN Debatt, 211124 >>
KTH-forskare i korrespondens med Kärnavfallsrådet om kopparkorrosion, 211015 >>