Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 20 januari skickat in ett gemensamt yttrande med fyra bilagor över kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprogram Fud-2022 till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Föreningarna fokuserar på vikten av fortsatt forskning även efter regeringen godkänt kärnbränsleförvaret, inte minst på frågor viktiga för kopparkapselns långsiktiga integritet. SSM kommer att hantera remissyttrandena och sedan yttra sig till regeringen innan den 31 mars. Kärnavfallsrådet yttrade sig till regeringen innan rådets nedläggning vid årsskiftet. Regeringen väntas ta ett beslut om forskningsprogrammet innan årsskiftet.
Föreningarna inleder yttrandet med att redovisa problemet med regeringens och SSM:s beslut att godkänna kärnbränsleförvaret trots att det saknas tillräcklig kunskap om den långsiktiga integriteten av främst kopparkapseln men även om de andra barriärerna (lerbufferten kring kapseln och berget) som ska garantera den långsiktiga strålsäkerheten. Regeringen och myndigheten menar att det i en helhetssyn att det finns flera barriärer gör att det går att anta att det finns förutsättningar för förvaret att bli säkert. Föreningarna har begärt rättsprövning av regeringens beslut i Högsta förvaltningsdomstolen för att få prövat om denna tolkning är en korrekt tillämpning av kunskapsvillkoret och försiktighetsprincipen enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Föreningarna menar att det är viktigt att forskning om samtliga barriärer fortsätter så att SSM har ett bättre underlag inför varje beslut om att godkänna en säkerhetsanalys ska tas i myndighetens stegvisa prövning enligt miljöbalken. I yttrandet tar föreningarna upp ett större antal frågeställningar som behöver fortsatta kunskapstillförsel om kopparkapseln och hur det kan ske. Föreningarna anser att särskild vetenskaplig öppenhet måste gälla när det sista försökspaketet i LOT-försöket tas upp. Detta bör inte ske förrän det är väl förberett för att göra upptaget med avsikten att få så mycket kunskap om kopparkorrosion i en syrgasfri förvarsmiljö som möjligt.
Vad gäller tolkningen av resultaten från olika fullskaleförsök är det väldigt viktigt att kärnavfallsbolaget SKB i Fud-22 medger att den syrgas som stängs in i leran i genomförda experiment med koppar och lera snabbt förbrukas. Det betyder att den förklaringsmodell som bolaget angett för att försöka förstå varför det sker en oförklarligt stor kopparkorrosion i olika experiment, bl.a. LOT-försöket i Äspölaboratoriet, inte gäller. Det är inte innesluten kvarvarande syrgas som orsakar korrosionen. Därmed är det uppenbart att det behövs en annan förklaringsmodell, med stor sannolikhet en där reaktionen mellan kopparytan och vattenmolekyler ingår. Här behövs det mycket ny forskning för att förstå hur dåligt koppar egentligen fungerar som kapselmaterial.
Föreningarna lyfter även att forskare vid KTH har fortsatt att forska om hur koppar fungerar i en kärnbränsleförvarsmiljö och dessutom börjat använda mer avancerade forskningstekniker för att ta fram ytterligare. Detta beskrivs mer utförligt i yttrandet men resultaten pekar på att olika ämnen från grundvattnet tänker långt in i kopparytan och orsakar skador.
Föreningarna anser inte att berglaboratoriet i Äspö kan stängas som kärnavfallsbolaget vill utan vill se fler försök av LOT-typ. Dessutom behövs det fler försök med studier av koppar och lera i en förvarsliknande miljö i laboratorium där syrgashalten mäts så att det går att avgöra hur mycket kopparkorrosion som sker före och efter syret förbrukats.
Föreningarna vill även se studier av korrosion nere i förvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR för att förstå om läckströmmar från högspänningskablarna till Finland kan vara en del av orsaken till att det korroderar så mycket i förvaret. Exempelvis den snabba nedbrytningen av containrar och tunnor som innehåller det feldeponerade avfallet.
Föreningarna vill även se studier av hur nedbrytning av kopparkapseln påverkar den svällande och skyddande funktionen av lerbufferten runt kapseln. Dessutom påpekar föreningarna att det inte är bergets täthet som är det som borde användas som variabel i säkerhetsanalysen utan förmågan att få tunnlar och schakt minst lika täta. Även detta är något som föreningarna anser behöver visas genom med forskning.
Föreningarna vill även se mer forskning på den alternativa metoden djupa borrhål, på hur storregional grundvattenströmning kan modelleras bättre i säkerhetsanalysen för SFR, på rörelser av berget i Forsmark och på övervakning och information till framtiden.
Föreningarna att det finns ett behov av att omstrukturera hela den svenska kärnavfallsforskningen där SSM tar ett större ansvar för att se till att kärnavfallsbolaget SKB:s forskning blir öppnare för insyn och att mer oberoende forskning blir av. Föreningarna anser även att SSM bör delta i europeisk kärnavfallsforskning och gå med i nätverket SITEX_Network.
Slutligen anser föreningarna att det behövs avfallsforskning kopplat till regeringens ambitioner om att det byggs ny kärnkraft i Sverige.
Länkar:
Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande över Fud-22, 221229 >>
[Bilaga 3 och 4 har sparats som komprimerade versioner av originalen för att ta mindre plats. I yttrandet finns länkar till originalartiklarna i oförändrad version där bilderna är tydligare.]
Nyhet om Kärnavfallsrådets yttrande till regeringen över Fud-22, 221229 >>
Nyhet om andra Fud-yttranden, 221231 >>
Tillgång till referenser i SKB:s forskningsprogram Fud-22 som är SKBdoc-dokument, 221222 >>
Nyhet om informationsmöte om Fud-22 för remissinstanser, 221012 >>
Forskningsprogrammet Fud-22 klart: SSM skickar ut remiss, 220930 >>
Kalendernyhet om Fud-mötet, 221012 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att regeringen tog beslut om forskningsprogrammet Fud-19, 201210 >>
Här finns alla Fud-processer beskrivna >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
