Riksgälden har den 28 juni 2023 skickat ut ett förslag på kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter för perioden 2024-2026. Avgifterna förslås öka kraftigt, särskilt för Ringhals som får en avgift på över 9 öre per kWh. Huvudskälet till ökningarna är att de ökade framtida utgifterna i det underlag som kärnavfallsbolaget SKB lämnade in förra hösten (Plan-22). Riksgälden är även kritisk till kvalitén på underlaget. Remisstiden går ut den 31 augusti. Under hösten lämnar Riksgälden ett förslag till regeringen som beslutar om nya avgifter och säkerheter innan årsskiftet.
Här är en tabell som visar de föreslagna nya avgifterna och säkerhetsbeloppen för 2024-2026.
Avgiften för Forsmark höjs från 3 till 4,9 öre per kWh. Avgiften för Oskarshamn höjs från 5,6 till 7,8 öre per kWh. Avgiften för Ringhals höjs från 4,5 till 9,3 öre per kWh, vilket är den kraftigaste ökningen. Barsebäck har tidigare inte haft någon avgift men ska nu betala in nästan 1 miljard under de kommande tre åren trots att ingen el produceras. Nedan finns en sammanfattning av höjningarna (för Barsebäck ska det stå 316 mnkr/år).
Finansieringsbeloppen och kompletteringsbeloppen höjs också med 3-4 miljarder per kärnkraftverk och Barsebäck får åter krav på säkerheter jämfört med förra perioden. Finansieringsbeloppet är den ekonomiska säkerhet som reaktorägarna måste kunna garantera om de förutsedda framtida inbetalningarna i kärnavfallsfonden inte blir gjorda, t.ex om en reaktor går sönder innan den i underlaget antagna livslängden på 50 år. Kompletteringsbeloppet är den ekonomiska säkerheten som måste garanteras för oförutsedda framtida kostnadsökningar eller om medlen i kärnavfallsfonden inte växer som antagits.
Här finns en nyhet på MKG:s hemsida när regeringen beslutade om avgifter och säkerheter förra gången (länk).
Riksgälden sammanfattar situation så här:
"Kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp ökar för samtliga reaktorinnehavare jämfört med nu gällande nivåer. Barsebäck, som haft nollavgift sedan 2021, har nu ett positivt finansieringsbehov och föreslås därför återigen betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet för finansieringsbelopp.
Behovet av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp förklaras dels av hur en reaktorinnehavares finansieringsbehov (skillnaden mellan skulder och tillgångar) utvecklats, dels av dess förväntade återstående elproduktion som finansieringsbeloppet fördelas på. Dessa komponenter påverkas i sin tur av såväl programspecifika faktorer som utvecklingen av ekonomin i stort och dess påverkan på priser och avkastning på de finansiella instrument som kärnavfallsfonden investerar i.
Till följd av en globalt stigande inflation har världens centralbanker under det senaste året stramat åt penningpolitiken, vilket lett till högre marknadsräntor och fallande tillgångspriser. Kärnavfallsfonden hade för helåret 2022 den sämsta helårsavkastningen sedan fonden bildades med en nominell omkastning om -11 procent för portföljen som helhet (motsvarande en real avkastning om -23 procent).
Finansieringsbehovet avgörs emellertid av hur värdet av skulder och tillgångar utvecklas relativt varandra. Det högre ränteläget har även en dämpande effekt på värderingen av skulden, det vill säga nuvärdet av en reaktorinnehavares återstående förväntade kostnader, eftersom diskonteringsräntekurvan som används i beräkningen (delvis) baseras på marknadsräntor.
Utvecklingen av behovet av avgifter och säkerheter har under det gångna året redovisats i Riksgäldens kvartalsrapporter över den finansiella ställningen för reaktorinnehavare. Av denna rapportering har det framgått att en relativt modest ökning av nu gällande avgifter skulle räcka för att balansera reaktorinnehavarnas tillgångar och skulder, givet kostnadsutvecklingen som förutsågs av SKB i Plan 2019.
Den viktigaste förklaringen till behovet av höjda kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp är en kraftig upprevidering i reaktorinnehavarnas bedömning av de framtida återstående kostnaderna. En jämförelse mellan grundkalkylerna i Plan 2019 och Plan 2022 visar att de återstående kostnaderna ökat med 24 procent. SKB bedömer att kostnaderna har ökat inom de flesta delar av kärnavfallsprogrammet, där kärnbränsleförvaret (SFK) står för den största ökningen i absoluta tal. Behovet av ökade avgifter och säkerhetsbelopp förklaras således framförallt av faktorer som är specifika för kärnavfallsprogrammet och inte den makroekonomiska utvecklingen.
Behoven av ökade avgifter varierar mellan de olika reaktorinnehavarna. För reaktorinnehavare med reaktorer i drift ökar Ringhals finansieringsbehov mest, vilket till stor del beror på att ökningen av de återstående kostnaderna är större för Ringhals än för de andra reaktorinnehavarna. Till detta kommer en längre period av utebliven elproduktion till följd av ett oförutsett driftstopp i reaktor 4. Andra faktorer som påverkar de relativa skillnaderna i ökningarna är durationen i reaktorinnehavarnas skuld, balansomslutningen samt den återstående förväntade elproduktionen för de olika reaktorinnehavarna.
Finansieringsbeloppen, som speglar finansieringsbehovet för redan uppkomna restprodukter, behöver höjas av samma skäl som kärnavfallsavgifterna. Höjningarna är dock procentuellt mindre än avgifter eftersom finansieringsbeloppen naturligt minskar i takt med att avgifter betalas in till kärnavfallsfonden.
Kompletteringsbeloppen behöver höjas, i liknande grad, för samtliga reaktorinnehavarna. Anledningen till ökningen beror på den högre kostnadsberäkningen, ett lägre fondvärde i kärnavfallsfonden samt en något högre förväntan på framtida inflation och dess volatilitet."
Hela remissen som Riksgälden skickat ut finns nedan. Remisstiden löper ut den 31 augusti. Under hösten lämnar Riksgälden ett förslag till regeringen som beslutar om nya avgifter och säkerheter innan årsskiftet.
Länkar:
Nyhet om remissen på Riksgäldens hemsida, 230628 >>
Nyhet på SVT om förslaget på höjden avgifter, 230703 >>
Riksgälden Följebrev Remiss av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2024-2026, 230628 >>
Riksgälden Huvudrapport Remiss av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2024-2026, 230628 >>
Bilaga 1 Ortec Finance – ALM study report – March 2023 >>
Bilaga 2 Oxford Global Projects - Reference Class Forecast >>
Bilaga 3 Konjunkturinstitutet - Beräkning av referensvärden för EEF1 och EEF2 >>
Fördjupningsbilaga 1 Baskostnader >>
Fördjupningsbilaga 2 Externa Ekonomiska Faktorer >>
Fördjupningsbilaga 3 SKB:s osäkerhetsanalys >>
Fördjupningsbilaga 4 Merkostnader >>
Fler nyheter på MKG:s hemsida:
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna förväntas att öka signifikant, 230512 >>
Stort ras för kärnavfallsfonden under 2022, 230221 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna skulle behöva höjas med 0,4 öre, 230206 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas mindre, 221125 >>
Industrin har lämnat in Plan 2022 till Riksgälden, 220930 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas, 220830 >>
Riksgälden publicerar den första kvartalsrapporten för 2022 om finansiering av kärnavfall, 220524 >>
Nyhet om att regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023, 220127 >>