Regeringen har den 1 juni lämnat en proposition till riksdagen om förslag till en reviderad finansieringslag för Sveriges kärnavfallshantering och rivning av reaktorer. I förslaget blir det tydligare hur de olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftindustrin står för ska beräknas och vad de innebär. Lagrådsremissen över den nya finansieringslagstiftningen som skickades till lagrådet den 11 maj, kom enligt uppgift tillbaka från ett nöjt lagråd – regeringen fick ett s.k. blankt yttrande tillbaka. Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 december 2017. Uppdatering: här kan du följa propositionen i riksdagen, se länk nedan.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, lämnade under 2013 ett förslag till regeringen på en ny finansieringslagstiftning för Sveriges kärnavfallshantering, efter att på uppdrag av regeringen, tillsammans med Riksgälden och Kärnavfallsfonden, ha granskat statens ekonomiska risk i nuvarande finansieringslag (SFS 2006:647) och förordning (SFS 2008:715). Medan regeringen arbetat med att ta fram en proposition om en ny lag till riksdagen beslutade miljö- och energidepartementet i höstas att också ge SSM i uppdrag att utreda behovet av att ändra den antagna drifttid som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifter för industrin. Detta skulle göras i nära dialog med Riksgälden.
Den 11 maj överlämnade regeringen en lagrådsremiss till lagrådet med förslag på ändringar i reglerna om finansiering av Sveriges kärnavfallshantering. Lagrådsremissen följer det förslag som SSM tidigare lämnat. I förslaget blir det tydligare hur de olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftindustrin står för ska beräknas och vad de innebär (kärnavfallsavgift, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp). Förslaget innefattar också en ändring av den antagna drifttid som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifterna. Drifttiden på 40 år ska förlängas till 50 år. Det innebär att den årliga avgiften blir lägre, men att den kommer att betalas över en längre tid.
Det som även är nytt i regeringens lagförslag är att kärnavfallsfonden får lov att placera pengar i aktier för möjlighet att få bättre avkastning. Eftersom aktier innebär mer riskfyllda placeringar föreslår regeringen att denna risk kompenseras med större krav på kraftindustrins säkerheter. Industrins ska ställa två typer av ekonomiska säkerheter till kärnavfallsfonden; finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp. Dessa säkerheter ställs för att se till att det finns finansiering att ta av ifall oplanerade händelser sker, exempelvis om en reaktor stänger i förväg.
Lagrådsremissen kom enligt uppgift tillbaka från ett nöjt lagråd – regeringen fick ett s.k. blankt yttrande tillbaka. Propositionen lämnades till riksdagen den 1 juni och eftersom den är förankrad inom ramen för Energikommissionens arbete förväntas en snabb riksdaghantering.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2017.
Bakgrund
Utgångspunkten för finansieringssystemet för rivning av kärnkraftsreaktorer och omhändertagande av radioaktivt avfall är att kärnkraftindustrin ska stå för de kostnader som kärnkraften orsakar. En avgift som förvaltas i kärnavfallsfonden tas ut av industrin för varje producerad kWh kärnkraftsel. Avgiftens storlek bestäms av regeringen efter förslag från SSM som granskar kärnkraftsindustrins ekonomiska beräkningar.
Länkar:
Regeringens proposition till riksdagen, 170601 >>
Regeringens lagrådsremiss, 170511 >>
Information på regeringskansliets hemsida >>
Uppdateringar:
- Här kan du följa propositionen på riksdagens hemsida >>
- Här kan du följa utskottets betänkande >>
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:
Riksrevisionen ska granska finansieringssystemet för kärnavfall, 170213 >>
Professor i DN Debatt: Låt inte kärnkraftsbolagen betala för lite för avfallet, 160119 >>
SSM: Kärnavfallsavgiften måste höjas efter beslut om nedläggning av reaktorer, 151202 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
