Riksgälden skickade den 29 september 2023 ett förslag till regeringen på kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter för perioden 2024-2026. Avgifterna förslås öka kraftigt, särskilt för Ringhals som får en avgift på närmare 9 öre per kWh. Detta gillade inte kärnkraftindustrin, som utan anmodan genom kärnavfallsbolaget SKB den 31 oktober 2023 skickade ett yttrande till regeringen i avsikt att påverka för att inte höjningarna skulle bli så stora. Regeringen gav den 12 november Riksgälden en möjlighet att bemöta industrins synpunkter och myndigheten skickade redan den 21 november 2023 in sitt svar.
Kärnavfallsbolaget SKB angav att syftet med bolagets yttrande den 31 oktober var att uppmärksamma regeringen på:
- rollfördelningen mellan industrin och Riksgälden
- behovet av att förlänga den avgiftsgrundande driftstiden från 50 till 60 år
- att Riksgäldens förslag på avgifter och säkerheter är högre än nödvändigt, och
- att en för hög konfidensgrad används för att bedöma hög sannolikhet.
Vad gäller rollfördelningen menar industrin att Riksgälden inte ska genomföra egna analyser utan lita på industrins bedömingar och beräkningar. Om den avgiftsgrundande driftstiden för kärnkraftreaktorerna kan antas bli 60 år, blir avgiften lägre. Industrin klagar på att avgifterna och säkerheterna är för höga och att Riksgälden är för strikt i att minska statens, och därmed skattebetalarnas, risk.
Riksgäldens svar visar på vikten av en oberoende och kompetent myndighet för att inte staten ska riskera att stå för industrins kostnader för kärnavfallshanteringen och rivningen av reaktorer. Myndigheten svarar att SKB:s yttrande inte föranleder några förändringar av Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2024-2026. Myndigheten skriver sedan bland annat:
"Riksgälden delar inte SKB:s uppfattning att vårt arbete går utanför syftet med finansieringslagen och finansieringsförordningen. Syftet med finansieringslagen är att säkerställa finansieringen av de skyldigheter som en tillståndshavare har enligt kärntekniklagen. I förarbetena till finansieringslagen uttrycks vidare att syftet är att "så långt det är möjligt minimera risken för att staten tvingas stå för sådana kostnader som omfattas av tillståndshavarnas betalnings ansvar"."
---
"När de förväntade återstående kostnaderna underskattas leder det till att kärnavfallsavgifter och säkerhets belopp bestäms till en nivå som inte räcker till för att finansiera reaktorinnehavarnas skyldigheter. Vi menar att de påpekade bristerna i SKB:s underlag behöver åtgärdas för att syftet med finansieringslagen ska kunna uppnås."
---
"På uppdrag av regeringen yttrade Riksgälden sig den 14 oktober 2022 om industrins förslag om en förlängning av den avgiftsgrundande drifttiden i finansieringsförordningen från 50 år till 60 år. Riksgälden såg inte vid det tillfallet, utifrån finansieringslagens syfte att minimera statens sistahandsrisk, skäl att förlänga den antagna drifttiden i finansieringsförordningen."
[Nedan finns en länk till en nyhet på MKG:s hemsida om yttrandet.]
---
"SKB framför i sitt yttrande, i tillägg till tidigare lämnade synpunkter, att den framtida elproduktionen från kärnkraftsindustrin inte kan underskattas eftersom efterfrågan på kärnkraftsproducerad el väntas öka i takt med energiomställningen och Sveriges mål om klimatneutralitet. Vi vill därför tydliggöra att skillnaderna mellan Riksgäldens och reaktorinnehavarnas prognoser inte beror på olika bedömningar av den framtida efterfrågan på kärnkraftsproducerad el."
---
"SKB:s påstående att "SKB:s prognoser över den reala pris- och kostnadsutvecklingen har ersatts av Riksgäldens prognoser" stämmer inte. Riksgälden gör inte prognoser över den reala pris- och kostnadsutvecklingen i kärnavfallsprogrammet."
---
"Riksgälden delar inte SKB:s uppfattning att det råder osäkerhet om 75 eller 90 procents konfidensgrad ska användas vid beräkningen av kompletteringsbeloppet. Av författningskommentarerna till finansieringslagen framgår att:
'Enligt rådande praxis bestäms kompletteringsbeloppet utifrån en konfidensgrad om 90 procent. Några större avvikelser nedåt från denna procentsats ryms inte inom kravet på hög sannolikhet. Kravet avser inte heller kompletteringsbelopp som med full säkerhet svarar mot de aktuella osäkerheterna (vilket skulle motsvara en konfidensgrad om 100 procent).' Regeringens proposition 2016/17:199, s. 44.
Riksgälden gör tolkningen att en konfidensgrad om 75 motsvarar en större avvikelse och därför skulle kräva ändringar i finansieringslagen. Riksgälden bedömer att en sådan ändring väsentligt skulle öka statens risk."
---
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att det är viktigt att regeringen i det beslut som förväntas komma innan årsskiftet försvarar Riksgäldens tillämpning av den relativt nya moderniserade finansieringslagstiftning. Allt annat än att följa myndighetens förslag på kärnavfallsavgifter och säkerheter vore anmärkningsvärt.
Länkar:
Regeringen ger Riksgälden möjlighet att yttra sig över SKBs yttrande, 231113 >>
Riksgäldens yttrande över SKBs yttrande, 231121 >>
Nyhet om att Riksgälden föreslår höjda kärnavfallsavgifter för 2024-2026 till regeringen, 230929 >>
Nyhet om att Riksgälden avstyrker industrins förslag på förändrat driftstidsantagande, 221014 >>
Fler nyheter om kärnavfallsfinansiering på MKG:s hemsida:
MKG med medlemsföreningar stödjer kraftigt höjda kärnavfallsavgifter, 230828 >>
Riksgälden föreslår kraftigt höjda kärnavfallsavgifter, 230628 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna förväntas att öka signifikant, 230512 >>
Stort ras för kärnavfallsfonden under 2022, 230221 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna skulle behöva höjas med 0,4 öre, 230206 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas mindre, 221125 >>
Industrin har lämnat in Plan 2022 till Riksgälden, 220930 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifter skulle behöva höjas, 220830 >>
Riksgälden publicerar den första kvartalsrapporten för 2022 om finansiering av kärnavfall, 220524 >>
Nyhet om att regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023, 220127 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
