Nyhetsbrev 1/2023 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan laddas ner som en PDF-fil.
Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Under varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.
Innehållsförteckning
* Högsta förvaltningsdomstolen godkänner regeringens om kärnbränsleförvarsbeslut >>
* KTH-forskare leder banbrytande studier om kopparkorrosion i en kärnbränsleförvarsmiljö >>
* SSM godkänner SKB:s forskningsprogram Fud-22 >>
* Miljöprövningen av SFR fortsätter efter miljödomstolens tillståndsbeslut >>
* Stödet till miljöorganisationer tas bort 2024 – MKG lever kvar >>
* Regeringen har lagt ner Kärnavfallsrådet >>
* SSM får ny GD efter kritisk internationell granskning >>
* Riksgälden förutspår höjda kärnavfallsavgifter >>
Högsta förvaltningsdomstolen godkänner regeringens om kärnbränsleförvarsbeslut
Den 11 maj 2023 godkände Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, i en dom regeringens kärnbränsleförvarsbeslut. Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen Uppsala län, Naturskyddsföreningen Östhammar och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, begärde den 27 april 2022 rättsprövning i HDF av regeringens kärnbränsleförvarsbeslut i januari 2022. Föreningarna kompletterade begäran den 27 januari och den 8 maj 2023.
Den 27 januari 2022 godkände regeringen det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark. I en begäran om rättsprövning den 27 april 2022 framförde Naturskyddsföreningen m.fl. i huvudsak att det saknas tillräcklig kunskap om kärnbränsleförvarets samtliga barriärsfunktioner för att validera de antaganden som görs i modellerna i säkerhetsanalysen. Problemet med otillräcklig kunskap för att garantera kopparkapselns långsiktig integritet betonades särskilt. Enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är ett villkor för att få tillstånd för kärnbränsleförvaret att tillräcklig kunskap finns vid den tidpunkt tillståndet ges. Dessutom måste försiktighetsprincipen efterlevas vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken. För att ytterligare belysa kunskapsbristen rörande kopparkapselns funktion kompletterade föreningarna begäran den 27 januari och 8 maj 2023.
I domen den 11 maj 2023 konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, följande:
"Vad sökandena har invänt innebär sammanfattningsvis inte att regeringens tillåtlighetsbeslut enligt miljöbalken eller tillståndsbeslut enligt lagen om kärnteknisk verksamhet strider mot någon rättsregel och utgör därmed inte grund för att upphäva besluten. Det framgår inte heller klart av omständig-heterna att besluten på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast."
Domstolens argumentation kan sammanfattas med att de allmänna hänssynsreglerna i miljöbalken är allmänt hållna och att tillämpningen av dem ger ett förhållandevis stort utrymme för bedömning. Därmed har regeringen fritt att godkänna kärnbränsleförvaret eftersom det finns ett omfattande beslutsunderlag som har tagits fram i en lång process. När dessutom inga alternativ har tagits fram så finns det inte annat att göra än att låta kärnkraftindustrin få fortsätta med sitt projekt.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, konstaterar att bara för att ett beslutsunderlag är omfattande och tagits fram under en lång tidsperiod betyder det inte att kvaliteten nödvändigtvis är tillräckligt hög. I detta fall är det tydligt att så inte är fallet vad gäller kunskapen om kopparkapslens långsiktiga integritet. Men när Strålsäkerhetsmyndigheten SSM tycker att underlaget om kapseln räcker eftersom det även finns andra barriärer som kan bidra till långsiktig säkerhet, är det svårt att få en domstol att stoppa ett stort prestigefullt och för kärnkraften viktigt projekt som pågått sedan 1970-talet. Ett projekt med endast fokus på att använda koppar som kapselmaterial och utan att alternativ undersökts tillräckligt eftersom dessa skulle kunna hota projektet. När industrin helt utan extern styrning dessutom tillåtits att bara driva kopparkorrosionsforskning som inte riskerar att visa på problem med kopparkapseln, har det svenska kärnbränsleförvarssystemet hamnat i en återvändsgränd. Men juridiskt har tydligen allt gått rätt till.
Nu påbörjas en ny process i mark- och miljödomstolen för att ge tillstånd med villkor. Kärnavfallsbolaget SKB kommer till sommaren skicka in ett underlag till domstolen som kommer att skickas ut på remiss. Under våren har bolaget genomfört ett särskilt samråd om frågor som tidigare inte hanterats i den långa prövningsprocessen.
Under 2024 planerar bolaget skicka in en ny säkerhetsanalys (PSAR) till SSM som måste godkännas i prövningen enligt kärntekniklagen innan bygget kan påbörjas. Säkerhetsanalysen är redan publicerad.
Efter att ett tillstånd enligt miljöbalken om några år vinner laga kraft kommer en byggperiod i Forsmark på upp till tio år. De första kopparkapslarna kan kanske börja deponeras i förvaret i mitten på 2030-talet. Om inte kopparkapselns brister genom fortsatt forskning då blivit så uppenbara att projektet måste avbrytas. Att avbryta projektet kommer då att vara ännu svårare. Det är mycket möjligt att riskerna för en ökad dödlighet i cancer längs upplandskusten om 1 000 år inte ses som tillräckligt problematiska för att inte gå vidare.
Men kanske har då tekniken för att långsiktigt förvara bränslet i djupa borrhål i stället utvecklats av andra länder. En metod som är miljömässigt säkrare, ger mindre risker för intrång i framtiden och förmodligen även blir billigare. Något som är särskilt viktigt om vi har slängt bort tiotals miljarder på ett projekt som borde avbrutits för länge sedan.
Högsta förvaltningsdomstolen godkänner regeringens kärnbränsleförvarsbeslut, 230511 >>
Kompletterande samråd för kärnbränsleförvaret, 230322 >>
Nyhet om att SKB publicerar en ny säkerhetsanalys (PSAR) för kärnbränsleförvaret, 230222 >>
KTH-forskare leder banbrytande studier om kopparkorrosion i en kärnbränsleförvarsmiljö
I mars 2021 publicerades en studie av en forskargrupp ledd av Jinshan Pan, professor i korrosionslära vid KTH, i den vetenskapliga tidskriften Corrosion Science. Artikeln visade på mer omfattande korrosionsproblem än tidigare har antagits för kopparkapseln i det planerade kärnbränsleförvaret. Forskarna fortsatte sina studier och ytterligare en vetenskaplig artikel publicerades i Corrosion Science i november 2022. Studien visar att både svavel och klor snabbt tränger in i kopparn och kan ge allvarliga korrosionsproblem. Forskningen är banbrytande eftersom den använder mycket avancerad mätutrustning för att undersöka hur olika korrosionsprodukter tränger långt in i koppar.
Kärnavfallsbolaget SKB har fått några forskare som arbetat länge för bolaget och den kanadensiska kärnavfallsorganisationen NWMO att stödja bolaget i att ifrågasätta studien i en s.k. ”comment” publicerad i tidskriften den 31 mars 2023. KTH-forskarna avvisar dock övertygande kritiken i ett svar publicerat den 1 april 2023 och anger att det kommer att komma ytterligare forskningsresultat som stödjer deras bild av att det är problem med att använda koppar som kapselmaterial i det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att det är anmärkningsvärt att kärnavfallsbolaget och de forskare de anlitar vägrar att ta till sig nya forskningsresultat. Inte heller Strålsäkerhetsmyndigheten SSM verkar ha något intresse i kunskapsutveckling som kan visa på att det är problem med koppar som kapselmaterial.
Nyhet om att KTH-forskare svarar på SKB-kritik av kopparkorrosionsartikel, 230401 >>
SSM godkänner SKB:s forskningsprogram Fud-22
Den 22 mars skickade Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ett yttrande till regeringen över kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprogram Fud-2022. Myndigheten anser att programmet lever upp till lagens krav och att regeringen därmed kan godkänna programmet. I yttrandet framför SSM att allt fungerar väl vad gäller forskning och utveckling inom kärnavfallsområdet. Det enda regeringen bör göra är att i beslutet över Fud-22 ställa som villkor att SKB inför Fud-program 2025 ska samråda med myndigheten om hur redovisning av fortsatt forskning och teknikutveckling ska göras.
Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, poängterade i ett yttrande till SSM i januari vikten av fortsatt forskning även efter regeringen har godkänt kärnbränsleförvaret, inte minst på frågor viktiga för kopparkapselns långsiktiga integritet. Föreningarna menade att det finns ett behov av att omstrukturera hela den svenska kärnavfallsforskningen där SSM tar ett större ansvar för att se till att kärnavfallsbolaget SKB:s forskning blir öppnare för insyn och att mer oberoende forskning blir av. Föreningarna framförde även mer detaljerade synpunkter i yttrandet (se länk nedan).
SSM anser i och med yttrandet att allt är frid och fröjd vad gäller kärnavfallsbolagets forskning om t.ex. kopparkapselns långsiktiga integritet som ska garantera den långsiktiga säkerheten i kärnbränsleförvaret. Det kommer även fortsättningsvis endast vara bolagets ansvar att upptäcka om det finns så pass allvarliga problem med kopparkapseln så att koppar inte bör användas som kapselmaterial. Det kommer naturligtvis inte att ske. Detta system har fungerat dåligt de senaste 40 åren och SSM anser att det ska fortsätta att fungera lika dåligt.
Det finns välrenommerade korrosionsforskare på KTH som menar att det finns en risk att kopparkapslarna börjar havererar inom hundratals år i stället för de hundratusentalsår de ska hålla. Om inte SSM börjar ta denna fråga på större allvar kan Forsmarksområdet där kärnbränsleförvaret ska byggas bli en radioaktiv zon om tusen år.
MKG med medlemsföreningar har begärt att regeringens beslut i januari 2022 att godkänna kärnbränsleförvaret ska undergå rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen förväntas komma med ett beslut senare i år.
Till yttrandet har SSM bifogat en granskningsrapport och en sammanställning av synpunkter från remissinstanserna.
Normalt sett tar regeringen ett beslut om Fud-programmet mot slutet av året. Eftersom Kärnavfallsrådet lagts ner och rådet tidigare skickar ett yttrande till regeringen till sommaren kan processen komma att gå snabbare i år. Kärnavfallsbolaget SKB kommer att först få en chans att lämna ett yttrande i frågan.
SSM skickar yttrande över Fud-22 till regeringen, 230322 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s yttrande över Fud-22, 230120 >>
Nyhet om andra Fud-yttranden, 221231 >>
Nyhet om Kärnavfallsrådets yttrande till regeringen över Fud-22, 221229 >>
Nyhet om informationsmöte om Fud-22 för remissinstanser, 221012 >>
Forskningsprogrammet Fud 2022 klart: SSM skickar ut remiss, 220930 >>
Informationsmöte om Fud-22 för remissinstanser, 221012 >>
Miljöprövningen av SFR fortsätter efter miljödomstolens tillståndsbeslut
Mark- och miljödomstolen gav den 21 december 2022 kärnavfallsbolaget SKB tillstånd med villkor enligt miljöbalken till att bygga ett nytt förvar för kortlivat radioaktivt avfall från rivning, SFR 2, intill det nuvarande förvaret för radioaktivt driftavfall, SFR. MKG med medlemsföreningar ville att ett villkor för tillståndet skulle vara att ta upp det feldeponerade avfallet i SFR men domstolen gick inte på den linjen. Länsstyrelsen i Uppsala län överklagade den 11 januari 2023 mark- och miljödomstolens beslut. Överklagandet prövas av mark- och miljööverdomstolen (MÖD) vid Svea hovrätt.
Länsstyrelsen vill att domstolen ändrar ett villkor i beslutet så att energieffektivisering får en större vikt i projektet samt att ett nytt villkor tillförs om att krossar och sorteringsverk ska drivas med el från det fasta elnätet. Prövningen i MÖD pågår och kärnavfallsbolaget SKB motsätter sig länsstyrelsens krav. Det pågår en skriftväxling mellan länstyrelsen och kärnavfallsbolaget och bolaget ska svara på det senaste yttrandet från myndigheten senast den 1 augusti.
Samtidigt fortsätter Strålsäkerhetsmyndigheten SSM att hantera ansökan enligt kärntekniklagen i en s.k. stegvis prövning, där granskning av en preliminär säkerhetsanalys (PSAR) är nästa steg. PSAR:en måste godkännas innan byggstart kan ske. SSM och kärnavfallsbolaget har löpande dialogmöten i prövningen. Den 30 mars 2023 lämnade kärnavfallsbolaget SKB in en ansökan med tillhörande ny preliminär säkerhetsanalys (PSAR) till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM för att få börja bygga förvaret för kortlivat radioaktivt rivningsavfall SFR 2.
SKB lämnar ansökan till SSM om att få börja bygga SFR 2, 230330 >>
Länsstyrelsen i Uppsala län överklagar villkor i SFR-tillståndet till MÖD, 230111 >>
Miljödomstolen godkänner ökad markförvaring av mycket lågaktivt radioaktivt avfall vid Oskarshamns kärnkraftverk
Bolaget OKG vill bygga ut markförvaret för mycket lågaktivt radioaktivt avfall vid Oskarshamns kärnkraftverk. Den 21 juni 2023 gav mark- och miljödomstolen tillstånd till det.
Domstolen godkänner därmed att bolaget får fortsätta att deponera avfall i vad som kan jämföras med en gammal soptipp. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, var motståndare till att denna verksamhet får fortsätta. Men domstolen menar att det på 2020-talet fortfarande är en verksamhet som kan tillåtas. Så här ser det ut när avfall deponeras:
Bildtext: Markförvaret för mycket lågaktivt kärnavfall vid Oskarshamns kärnkraftverk (från bilaga 6 till ansökan)
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s miljöprövning enligt kärntekniklagen fortsätter och myndigheten har begärt in synpunkter på ansökan.
Miljödomstolen godkänner utökat marförvar i Oskarshamn, 230621 >>
MKG skickar yttrande om OKG:s markförvar till SSM, 220616 >>
Huvudförhandling om markförvar vid OKG genomförd den 3 maj, 230503 >>
Huvudförhandling om markförvar vid OKG planerad till den 3-4 maj, 230328 >>
MKG upprepar att OKG:s ansökan om ett utökat markförvar bör avslås, 230215 >>
Stödet till miljöorganisationer tas bort 2024 – MKG lever kvar
Regeringen har den 3 februari meddelat Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, att stödet via statsbudgeten för miljöorganisationers arbete med kärnavfallsfrågor tas bort nästa år. Stödet har funnits sedan 2005 och som sent som i somras kom den dåvarande regeringen med ett förslag att långsiktigt förlänga stödet. Den nya regeringen skar i stället ner stödet från 3 till 2 miljoner kronor för 2023 och nu försvinner det helt. Tillsammans med beslutet att lägga ner Kärnavfallsrådet vid senaste årsskiftet innebär detta beslut att alla särskilda resurser för oberoende granskning av kärnavfallsfrågor tas bort. MKG lägger nu ner kansliet i Göteborg och personalen måste sluta men beslut har tagits att föreningen och hemsidan ska finnas kvar även i framtiden.
Stöd för ideella miljöorganisationers arbete med kärnavfallsfrågor har genom åren först kommit ur kärnavfallsfonden och sedan 2017 ur statsbudgeten. Fördelning och kontroll av användning av medel har hela tiden administrerats av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Så sent som sommaren 2022 föreslog den tidigare regeringen ett system för långsiktigt stöd för kommuners och miljöorganisationers fortsatta medverkan i olika beslutsprocesser som rör kärnavfall. Det skulle dels kunna röra sig och att följa med i den stegvisa prövningen av kärnbränsleförvaret som SSM kommer att genomföra enligt kärntekniklagen. Men också att kunna följa forskningsfrågor och frågan om att föra information in i framtiden.
På en direkt fråga från MKG till miljöministerns statssekreteraren Daniel Westlén om nivån på det nedskurna stödet för 2023 kan ses som långsiktigt, blev svaret att regeringen har inte för avsikt att efter 2023 öronmärka särskilda anslagsmedel till miljöorganisationer för arbete kärnavfallsfrågor.
På MKG:s årsmöte den 7 juni 2023 beslutade representanter för medlemsföreningarna att föreningen ska finnas kvar och verka även efter att föreningens kansli har avvecklats. På årsmötet uppdaterades även MKG:s stadgar så att föreningen ska kunna arbete med ideella krafter i framtiden. MKG:s kanslichef kommer att arbeta kvar året ut med avvecklingen av föreningens kansli i Göteborg och med förberedelser för fortsatt arbete i föreningen.
MKG är ett samarbete mellan
Fältbiologerna, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Kalmar län, Naturskyddsföreningen i Skåne, Naturskyddsföreningen Uppsala län och Oss - Opinionsgruppen för säker slutförvaring MKG bildades hösten 2004 och erhöll mellan 2005 och 2017 medel ur kärnavfallsfonden. Till och med 2023 kommer medlen ur statsbudgeten. 2024 fyller föreningen 20 år.
MKG kommer att finnas kvar efter de särskild medlen försvinner, 230607 >>
Regeringen minskar stödet till miljöorganisationers arbete med kärnavfallsfrågor, 221222 >>
Regeringen har lagt ner Kärnavfallsrådet
Regeringen la ner Kärnavfallsrådet vid slutet av 2022. Inför nedläggningen hade rådet tagit fram ett slutbetänkande som skickades in till regeringen. Slutbetänkandet fokuserar på ett fortsatt behov, i den pågående kärnbränsleförvarsprocessen och i eventuella nya processer, av de funktioner rådet haft. Det gäller t.ex. att bidra med bredare och tvärvetenskapliga samhällsperspektiv på slutförvarsfrågor samt att skapa olika arenor för dialog mellan en bred skara aktörer.
Kärnavfallsrådet utgår i betänkandet från de funktioner rådet har haft och lägger för varje funktion fram ett förslag på hur denna funktion skulle kunna hanteras i framtiden. Det är tio förslag kopplade till funktionerna att utreda och belysa frågor; att tvärvetenskaplighet leder till nya, andra och bredare kunskapsunderlag; frågan om informationsbevarande; frågor som rör informationsbevarande och kunskap genom generationer och samhälleligt minne; engagerandet av olika aktörer; granskningen av kärnavfallsbolaget SKB:s arbete; granskningen av Fud-programmet – forskning, utveckling och demonstration; en självständig bedömning av kärnavfallsområdet; seminarier och arenor för dialog; internationell och bred omvärldsbevakning; samt avveckling och rivning
Kärnavfallsrådet avslutar slutbetänkandet med två huvudförslag på hur dessa funktioner kan säkerställas finansiellt och organisatoriskt:
Förslag 1: Att regeringen uppdrar åt exempelvis SSM eller någon statlig forskningsfinansiär (Formas, Vetenskapsrådet, Energimyn- digheten, Vinnova) att inrätta och finansiera ett självständigt tvär-vetenskapligt centrum för forskning om kärnavfallshantering vid något av landets universitet. Syftet med detta centrum är att säkerställa existensen av en tvärvetenskapligt kompetent instans som genomför de i betänkandet föreslagna uppgifterna.
Förslag 2: Att regeringen upprättar en ny fristående kommitté liknande Kärnavfallsrådet, men med ett uppdaterat direktiv i linje med de i betänkandet föreslagna uppgifterna.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att bägge huvudförslagen bör utredas och genomföras. Föreningen menar att det är viktigt att Sverige har ett organ som kan fylla de viktiga roller som Kärnavfallsrådet har haft och de nya roller som rådet kan få rörande forskning och information till framtiden.
Innan rådet las ner uppdaterades en rapport om åtta länders kärnavfallshantering och dessutom skickade rådet in ett yttrande till regeringen även kärnkraftsindustrins forskningsprogram Fud-22.
Kärnavfallsrådet lämnar ett slutbetänkande till regeringen, 221229 >>
Nyhet om av Kärnavfallsrådet yttrar sig till regeringen om forskningsprogrammet Fud-22, 221229 >>
Nyhet om att Kärnavfallsrådets uppdaterar rapporten om åtta länders kärnavfallshantering, 221229 >>
Kärnavfallsrådet har avslutande träff med presentation av en utredning, 221206 >>
Kärnavfallsrådet begär regeringen om förlängt uppdrag i stället för nedläggning, 220908 >>
SSM får ny GD efter kritisk internationell granskning
Den 17 maj 2023 meddelade regeringen att den nuvarande generaldirektören för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Nina Cromnier byts ut. Vikarierande generaldirektör blir Michael Knochenhauer som tidigare var avdelningschef på myndigheten. Under våren genomförde det internationella atomenergiorganet IAEA en granskning av Sveriges strålsäkerhetsarbete. I rapporten framförs relativt omfattande kritik mot hur SSM fungerar som myndighet och många förslag ges på hur situationen kan förbättras.
Regeringen säger att den nya ordinarie generaldirektören kommer att rekryteras i en öppen ansökningsprocess enligt gängse rutiner. Nina Cromniers förordnande skulle gått ut sommaren 2025 och hon kommer att arbeta i Regeringskansliet med andra arbetsuppgifter.
Efter att ha tillträtt som generaldirektör 2019 gjorde Nina Cromnier en större omorganisation av myndigheten. Michael Knochenhauer var då avdelningschef för avdelningen för kärnkraftsäkerhet. Efter omorganisationen blev han avdelningschef för avdelningen för normering och kunskapsutveckling men valde att sluta och bli egenkonsult. Han tog även rollen som ordförande i "Advisory Council" till Svenskt kärntekniskt centrum (SKC) vid KTH.
Daniel Westlén som är statssekreterare på Klimat- och miljödepartementet har lämnat följande kommentar till bytet:
"– Myndigheten har under lång tid arbetat utifrån hypotesen att det inte skulle komma några ansökningar om nya reaktorer. Men sedan regeringen tillträdde i höstas har det visat sig att det finns ett stort intresse för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Myndigheten har börjat bygga upp kapacitet för att både effektivt och med hög kvalitet kunna hantera de ansökningar som väntas. Det här arbetet kommer att ställa stora krav på generaldirektörens egen kompetens inom reaktorsäkerhetsområdet såväl som av erfarenhet av säkerhetskulturarbete."
Det är möjligt att GD-bytet även kan kopplas till den kritiska internationella granskningen.
Regeringen byter ut generaldirektören på SSM, 230517 >>
SSM får kritik i internationell strålsäkerhetsgranskning, 230426 >>
Riksgälden förutspår höjda kärnavfallsavgifter
Riksgälden är den instans som granskar kärnavfallsindustrins beräkningar för framtida utgifter för hantering och långsiktig förvaring av kärnavfall och rivning av reaktorer. Myndigheten föreslår regeringen de avgifter som kärnkraftindustrin betalar in till kärnavfallsfonden för att undvika att skattebetalarna ska stå för kostnaderna, samt de finansiella säkerheter som måste hållas för oförutsedda händelser. Nästa avgiftsperiod är för treårsperioden 2024-26 och kärnavfallsbolaget SKB lämnade i slutet av september in rapporten Plan 2022 som är en del av det underlag som Riksgälden använder för att ta fram ett underlag till regeringsbeslutet. Riksgälden anser redan nu att avgifterna måste höjas.
Den 12 maj 2023 redovisade Riksgälden en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter. Redovisningen lämnades in till regeringen enligt ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2023. Riksgälden sammanfattar den samlade bilden på sin hemsida på detta sätt:
"Sammantaget fungerar finansieringssystemet för kärntekniska restprodukter i dagsläget som avsett. De avgiftsskyldiga tillståndshavarna fullgör sina skyldigheter både vad gäller inbetalning av beslutade avgifter och vad gäller att ställa värdebeständiga säkerheter. I juni kommer Riksgälden att remittera förslag på kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp för 2024-2026. Kärnavfallsavgifterna förväntas att öka signifikant, framförallt till följd av en kraftig ökning av de återstående kostnaderna enligt industrins senaste kostnadsberäkning."
Kärnavfallsbolaget skickade in den senaste uppskattningen av framtida kostnader för hantering och långsiktig förvaring av radioaktivt avfall och rivning av reaktorer, PLAN 22, till Riksgälden i slutet av september 2022. Riksgälden analyserar underlaget och kommer att skicka ut ett förslag på kärnavfallsavgifter och säkerheter för perioden 2024-2026 på remiss innan ett förslag lämnas över till regeringen som bör ta ett beslut i frågan innan årsskiftet.
I och med det ändrade ränteläget blev det ett stort ras för medlen i kärnavfallsfonden under 2022. Nuvärdet på långa ränteobligationer har minskat kraftigt men det nominella värdet finns kvar och Riksgälden anser att detta är ett mindre problem. Men frågan är ändå om inte den nuvarande inflationen ändå urholkar värdet av fondens tillgångar.
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna förväntas att öka signifikant, 230512 >>
Stort ras för kärnavfallsfonden under 2022, 230221 >>
Riksgälden: Kärnavfallsavgifterna skulle behöva höjas med 0,4 öre, 230206 >>
Notiser
Sverige förbereder för internationell granskning av kärnavfallsarbetet
Regeringen har beställt en granskning av hur väl Sverige lever upp till internationella riktlinjer för hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Granskningen har utförts den 17-27 april av ett internationellt expertteam som samordnas av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Granskningen kallas ARTEMIS och inför granskningen har Strålsäkerhetsmyndigheten SSM tagit fram ett underlag i form av en egenvärdering. Granskningsrapporten kommer att överlämnas till regeringen i juli.
Sverige förbereder för internationell granskning av kärnavfallsarbetet, 230322 >>
MKG yttrar sig över ny kärnkraft
Regeringen har i en kort promemoria med titeln ”Ny kärnkraft i Sverige – Ett första steg” föreslagit lagändringar för att tillåta att fler nya kärnkraftreaktorer ska byggas på fler ställen. PM:et har varit ute på remiss till den 10 april. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) har skickat in ett kort remissvar med fokus på kärnavfallet.
Sammanfattningsvis konstaterar MKG att en ny kärnkraftreaktor inte miljömässigt kan godkännas på grund av produktionen av dödligt kärnavfall, och att det därmed inte finns skäl att förenkla för att kunna ansöka om att få bygga och driftsätta nya kärnkraftreaktorer.
MKG yttrar sig över ny kärnkraft, 230410 >>
Ny bok om kärnavfall i Europa med svenskt kapitel
En ny bok har getts ut av Springer förlag om läget inom kärnavfallsområdet i Europa. Kanslichefen för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har bidragit med ett kapitel om läget i Sverige. Boken heter "The Future of Radioactive Waste Governance: Lessons from Europe" och kapitel 10 om Sverige heter "Radioactive Waste Management in Sweden: Decision-Making in a Context of Scientific Controversy". Boken är utgiven med så kallad "open Access" vilket innebär att den är gratis att ladda ner.
Ny bok om kärnavfall i Europa med svenskt kapitel, 230412 >>
Regeringen avslår Östhammars överklagande av medelsbeslut
Östhammars kommun har mellan 2018 och 2023 överklagat ett antal beslut som Riksgälden tagit till regeringen. Besluten rör tilldelning av medel ur kärnavfallsfonden. Regeringen ger i fem olika beslut den 27 april Riksgälden rätt på i stort sätt alla punkter i alla överklaganden.
Regeringen avslår Östhammars överklagande av medelsbeslut, 230427 >>
MKG skickar synpunkt till SSM:s arbete med nya föreskrifter för kärnavfallsförvar
Efter flera års arbete med att ta fram förslag på nya föreskrifter för kärnavfallsförvar skickade Strålsäkerhetsmyndigheten SSM den 1 februari ut ett förslag på en remiss till kärnkraftindustrin. Det kommer en bredare remiss senare, men Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skickade den 29 maj in en synpunkt som föreningen menar är bra kommer in tidigt i processen. Synpunkten rör riskgränsen för för ett fåtal individer jämfört med större befolkningsgrupper i en säkerhetsanalys för kärnavfallsförvar.
MKG skickar synpunkt till SSM:s arbete med nya föreskrifter för kärnavfallsförvar, 230529 >>
Nya SSM-föreskrifter för kärnavfallsförvar på industriremiss, 230201 >>
Doktorsavhandling om kärnavfallsfrågan
Fredagen den 2 juni 2023 disputerade Hannes Lagerlöf med en avhandling med titeln "Conditional Progress: Technical Rationality and Wicked Problems in Nuclear Waste Management". Disputationen ägde rum på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Doktorsavhandling om kärnavfallsfrågan, 230602 >>
MKG:s kanslichef får Naturskyddsföreningens Silverfalk
MKG:s kanslichef Johan Swahn har den 17 juni tilldelats en Silverfalk på Naturskyddsföreningens riksstämma i Västerås.
MKG:s kanslichef får Naturskyddsföreningens Silverfalk, 230617 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
