Nyhetsbrev 1/2021 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.
MKG:s nyhetsbrev 1/2021 >>
Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Under varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.
Innehållsförteckning
* Regeringen kan säga nej till kärnbränsleförvarsansökan nu - eller fortsätta utreda kopparkorrosionsfrågor >>
* SSM godkänner SKB:s ovetenskapliga rapportering av kopparkorrosionen i LOT-försöket >>
* Bråk om ett snabbt beslut om kärnbränsleförvaret - kapaciteten i mellanlagret Clab i fokus >>
* Feldeponerat avfall i SFR ska återtas i närtid >>
* Östhammar säger ja till SFR 2 >>
* SSM har tagit fram en reviderad nationell plan >>
* Regeringsbeslut om forskningsprogrammet Fud-19 >>
* Kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2021 beslutade - Riksgälden arbetar med förslag för 2022-2023 >>
* Fortsatta medel till MKG för 2021 - medel ur kärnavfallsfonden i stället för budgetmedel i framtiden >>
* SSM har en helt ny organisation från den 1 juni >>
Notiser:
* Remiss om regler för utbetalning av medel>>
* Östhammars kommuns medelsanvändning granskas >>
* SKB publicerar vinklad nationell opinionsundersökning >>
* Milkas höll digitalt seminarium >>
* Om informationsbevarande i SVT >>
* Möten mellan SKB och SSM om stegvis prövning >>
* MKG har flyttat till nya lokaler >>
* Möte mellan Kärnavfallsrådet och SSM >>
* Linda Soneryd ny ledamot i Kärnavfallsrådet >>
* Informationsbevarande i regleringsbrev för SSM >>
* Östhammars kommun släpper dokumentärfilm >>
* Om informationsbevarande i SVT >>
* Riksgälden: Finansieringssystemet fungerar i dagsläget >>
* Förslag till föreskrifter om omhändertagande av kärntekniskt avfall >>
Regeringen kan säga nej till kärnbränsleförvarsansökan nu
- eller fortsätta utreda kopparkorrosionsfrågor
Regeringen kan avslå kärnbränsleförvarsansökan eftersom kärnkraftsindustrin inte förmått uppfylla de krav som mark- och miljödomstolen ställt om kopparkapslarnas beständighet. Det anser Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG den 11 juni i ett nytt sammanfattande yttrande i sak till regeringen. Det finns ett fullgott underlag för att säga nej. Alternativt menar föreningarna att regeringen kan fortsätta handläggningen av miljöprövningen för att ytterligare stärka beslutsunderlaget rörande den långsiktiga säkerheten. Då särskilt frågan om kopparkorrosion med fokus på att få vetenskapliga resultat från LOT-försöket. Men i så fall bör regeringen först separat hantera frågan om tillstånd för utökad kapacitet av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab. Föreningarna anger i sitt yttrande ett antal punkter som regeringen bör ta hänsyn till i en eventuell fortsatt prövning.
Regeringen prövar för närvarande kärnbränsleförvarsansökan och ska fatta beslut om tillåtlighet och tillstånd enligt miljöbalken respektive kärntekniklagen. Den viktigaste frågan för regeringen är att hantera att mark- och miljödomstolen i sitt yttrande i januari 2018 sa att det var osäkert om kopparkapseln som ska garantera långsiktig miljösäkerhet skulle fungera som tänkt eller om Strålsäkerhetsmyndighetens riskgräns för radioaktiva utsläpp skulle överskridas. Kärnavfallsbolaget SKB har i april 2019 gjort en komplettering om kopparkorrosion och Strålsäkerhetsmyndigheten SSM säger att allt är frid och fröjd. Men komplettering gav ingen ny avgörande information och framträdande forskare från KTH anser att problemen med kopparkorrosion snarare har blivit tydligare sedan domstolens yttrande.
Det är regeringen som ska besluta om kärnbränsleförvaret ska få byggas. Inför regeringens ställningstagande har Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG i ett yttrande till regeringen den 11 juni uppmanat regeringen att säga nej till kärnbränsleförvaret eftersom det finns ett fullgott underlag för att göra det. Föreningarna har sammanfattat tidigare yttranden och sedan lyft fram nya synpunkter. Yttrandet har en särskild betoning på vikten av regeringen får ta del av vetenskapligt redovisade resultat från LOT-försöket, något som kärnavfallsbolaget inte presenterat än. Ett agerande som SSM tyvärr har godkänt (se separat nyhet). Om regeringen väljer att inte säga nej till förvaret direkt har föreningarna en lista med punkter som regeringen bör ta hänsyn till i den fortsatta prövningen av kärnbränsleförvarsansökan. Först på listan är att regeringen först separat bör hantera frågan om tillstånd för utökad kapacitet av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab (se separat nyhet).
Föreningarnas yttrande går att läsa på MKG:s hemsida, men här är en sammanfattning av föreningarnas ståndpunkter:
Sammanfattade synpunkter i sak från tidigare yttranden till regeringen:
1. Regeringen har sedan hösten 2019 haft tillgång till ett fullgott underlag för att ta ett beslut om att inte ge tillåtlighet till kärnbränsleförvarsansökan enligt miljöbalken och neka tillstånd enligt kärntekniklagen.
2. Domstolen gjorde 2018 bedömningen att den sakliga och juridiska bedömning av sökandens underlag som Strålsäkerhetsmyndigheten SSM hittills gjort inte varit i överensstämmelse med de allmänna hänsynreglerna i miljöbalkens andra kapitel.
3. Om regeringen gör bedömningen att det behövs ytterligare underlag innan ett tillåtlighetsbeslut, bör regeringen se till att få en fullgod vetenskaplig analys av kopparkorrosionen i det LOT-experimentet som genomförts av kärnavfallsbolaget SKB.
4. Kopparkorrosionsresultaten från LOT-experimentet kan, om de redovisas på ett vetenskapligt sätt, visa att koppar inte beter sig i förvarsmiljön på det sätt som bolaget redovisar i säkerhetsanalys.
5. Regeringens beslut i kärnbränsleförvarsfrågan måste baseras på en analys av LOT-experimentet utan osäkerheter om tolkningen av resultaten.
6. Sökandens säkerhetsanalys måste bygga på ett fullgott vetenskapligt underlag rörande kopparkorrosion för att säkerhetsanalysen och miljökonsekvensbeskrivningen som bygger på den ska kunna godkännas.
Sammanfattande synpunkter i sak ur föreningarnas yttrande den 11 juni:
7. Med stöd av framträdande oberoende vetenskaplig expertis, menar föreningarna att de resultat som redovisats från LOT-experimentet stärker regeringens underlag för att inte ge tillåtlighet och tillstånd till kärnbränsleförvarsansökan.
8. Den allvarligaste vetenskapliga bristen i redovisningen från LOT-experimentet är att de mest korroderade kopparytorna i LOT-försökspaken som togs upp ur Äspölaboratoriet hösten 2019 inte detaljgranskats. Om omfattningen och karaktäristiken av korrosionen på dessa ytor redovisats på ett vetenskapligt sätt hade det enligt föreningarna varit uppenbart att koppar inte fungerar som kapselmaterial.
9. Regeringen kan dra samma slutsats som föreningarna, framträdande vetenskaplig expertis och SSM:s expertstöd, och utgå från att det kan finnas omfattande syrgasfri kopparkorrosion i LOT-försökspaken som inte kan förklaras på det kärnavfallsbolaget SKB anger, vilket ger stöd för att neka tillåtlighet och tillstånd för ansökan.
10. Om regeringen anser att det behövs mer klarhet rörande kopparkorrosionen i LOT-experimentet kan regeringen se till att kopparkorrosionen vetenskapligt detaljredovisas på de ytor som är mest korroderade. Detta kan förslagsvis göras genom ett tilläggsbeslut om komplettering till regeringsbeslutet över sökandens forskningsprogram Fud-2019 från den 10 december 2020. Analys och redovisning av resultat måste genomföras på ett sätt som garanterar vetenskaplighet.
11. Om det efter en sådan kompletterande redovisning fortfarande anses finnas en osäkerhet om i vilken utsträckning kopparkorrosion kan vara orsakad av syrgas som funnits i försökspaketen kan frågan avgöras med ett tilläggsförsök i anslutning till det fortfarande pågående LOT-experimentet.
12. Sökanden har inte genomfört ett enda vetenskapligt försök med koppar och lera i en förvarsliknande miljö där även syrgaskonsumtionen mätts och som visat att koppar beter sig som det teoretiskt antas i säkerhetsanalysen i kärnbränsleförvarsansökan. Regeringen kan se till att det genomförs storskaliga autoklavförsök som om de görs på rätt sätt kan ge ett bra kompletterande underlag för ett regeringsbeslut. Även detta kan åstadkommas genom ett tilläggsbeslut om komplettering till regeringsbeslutet över sökandens forskningsprogram Fud-2019.
13. Föreningarna finner det anmärkningsvärt att SSM i stort sett endast redovisar sökandens synpunkter i den pågående miljöprövningen – och okritiskt tillstyrker dessa. Trots underlag från extern framträdande vetenskaplig expertis som ifrågasatte innehållet i den komplettering om kopparkorrosion som sökanden lämnade till regeringen i 2019, påstod SSM att myndigheten stärkt sin syn att kärnbränsleförvaret skulle bli långsiktigt strålsäkert.
14. Föreningarna finner att SSM i myndighetens kvalitetsgranskning av de senaste resultaten från LOT-experimentet okritiskt ställt sig bakom sökandens inställning och bristfälliga redovisning på ett sådant sätt att de åligganden som tillkommer en myndighet inte uppfyllts.
15. Föreningarna menar att regeringen bör bryta ut prövningen av utökning av kapaciteten av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, ur kärnbränsleförvarsansökan. Detta för att ett tillstånd ska kunna ges snabbare vilket är viktigt för att kärnkraftsindustrins hantering av använt kärnbränsle ska påverkas så lite som möjligt.
16. En ökad kapacitet i Clab uppnås genom en kompaktering av lagringen av det använda kärnbränslet i kompaktkassetter. Föreningarna menar att regeringen bör kunna utnyttja möjligheten enligt miljöbalkens 17 kap. 2 § att om det finns särskilda skäl då avstå från att pröva verksamheten och återförvisa ansökan till mark- och miljödomstolen som kan bevilja tillstånd.
17. Om regeringen inte väljer att utnyttja möjligheten att avstå från att pröva en kapacitetsökning av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, kan regeringen i stället bryta ut och pröva ärendet separat.
18. Oskarshamns kommun har inte har någon möjlighet att invända rättsligt mot att regeringen bryter ut Clab-prövningen enligt miljöbalken.
Om regeringen, trots det omfattande underlag som finns, ändå inte är redo att snabbt neka tillåtlighet och tillstånd till ansökan om ett kärnbränsleförvar kan regeringen lägga fram en plan för fortsatt handläggning för att ytterligare stärka beslutsunderlaget. Föreningarna menar att regeringen då bör ta hänsyn till följande punkter, som här är sammanfattade men som finns som helhet i yttrandet:
- Regeringen bör först separat hantera frågan om tillståndet för att utöka kapaciteten i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab.
- Regeringen bör tydliggöra för sökanden att ett beslut om tillstånd och tillåtlighet inte kan ges förrän fullgoda vetenskapliga detaljerade analyser av de mest korroderade ytorna i de 20-åriga LOT-försökspaketen presenteras och värderas.
- Om resultaten enligt punkt b) inte ger ett entydigt besked om korrosionen bör regeringen tydliggöra för sökanden att tillåtlighet och tillstånd inte kan ges förrän försök genomförts för att avgöra frågan. Enklast görs detta genom ett förenklat LOT-experiment på samma plats och med samma genomförande som ursprungligen, med skillnaden att syrgashalten i försöket mäts.
- Eftersom varken sökanden eller SSM kan anses trovärdiga för att redovisa och kvalitetssäkra resultat på ett vetenskapligt sätt måste regeringen finna sätt att garantera att det sker. Här skulle Kärnavfallsrådet kunna spela en viktig roll för att se till att intresserade aktörer och oberoende expertis får insyn.
- Regeringen bör även överväga att efterfråga storskaliga autoklavförsök med koppar och lera i en upphettad syrgasfri förvarsliknade miljö med mätning av syrehalten.
- Eftersom den föreslagna metoden med kopparkapslar med stor sannolikhet inte kommer att fungera måste en plan formuleras för att få fram en ny långsiktigt säker förvarsmetod för det använda kärnbränslet. Dels en kortsiktig plan för att ta utreda om smärre förändringar av nuvarande metoden, dels en parallell mer långsiktig plan om att utreda andra förvarsmetoder, t.ex. användningen av djupa borrhål.
Ta del av hela yttrandet med 25 bilagor på MKG:s hemsida.
Naturvårdsverket har lämnat in svaren från Esbo-samrådet till regeringen, 210504 >>
Utskottsinitiativ om snabbare regeringsprövning av ett kärnbränsleförvarssystem, 210415 >>
Bolund svarar på skriftlig fråga i riksdagen om ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem, 210414 >>
Nya forskningsrön från KTH visar på större problem för kopparkapslar i kärnbränsleförvar, 210326 >>
Endast Tyskland och Polen i kompletterande Esbo-samråd om kärnbränsleförvaret, 210324 >>
Kärnavfallsrådet skriver till regeringen om Clab och riksdagsinitiativ, 210324 >>
Miljöministern i frågestund i riksdagen om kärnbränsleförvaret, 210323 >>
Kärnavfallsrådet i DN-slutreplik: ”Slutförvarsbeslutet måste få ta den tid som behövs”, 210318 >>
MKG har tagit fram ett PM om CLAB och kärnkraften, 210310 >>
SSM godkänner SKB:s ovetenskapliga rapportering av kopparkorrosionen i LOT-försöket
I ett anmärkningsvärt yttrande till regeringen den 11 mars sa Strålsäkerhetsmyndigheten SSM att kärnavfallsbolaget SKB:s rapportering av kopparkorrosionen i de två 20-åriga försökspaketen i LOT-experimentet som togs upp hösten 2019 var gjord med hög kvalitet. Detta trots att rapporteringen inte var vetenskaplig i och med att korrosionen på de ytor som påverkats mest inte redovisats i detalj. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) är oroad över SSM:s agerade eftersom korrosionsriskerna är centrala i regeringens prövning av den långsiktiga strålsäkerheten i kärnbränsleförvarsansökan.
Att hitta ett sätt att långsiktigt förvara allt högaktivt radioaktivt avfall i form av använt kärnbränsle som femtio år av kärnkraft givit upphov till är en oerhört viktig uppgift. Kärnkraftsbolagen har via sitt gemensamma kärnavfallsbolag SKB ansökt om att bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Avfallet är tänkt att förvaras i kopparkapslar omgivna av lera i tunnlar i berget på ca. 500 m djup. Mycket tyder dock på att den tekniska lösningen inte fungerar. Oberoende framträdande korrosionsforskare i vid KTH varnar för ”katastrofala” följder om man inte kommer till rätta med problemen med korrosion av kopparkapslarna.
Efter att mark- och miljödomstolen i januari 2018 i ett yttrande till regeringen påpekade risken för att kopparkapslarna skulle kunna påverkas på ett sätt som skulle innebära att SSM:s s.k. riskgräns för strålning till kommande generationen skulle överskridas ligger prövningen av kärnbränsleförvarsansökan på regeringens bord. Det är kärnavfallsbolaget SKB:s ansvar att visa att kopparkapslarna håller, men lika viktigt att den granskande Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer de rätta kritiska frågorna och begär att den forskning som krävs för att visa att kärnbränsleförvaret ska bli säkert.
LOT-experimentet
För att testa om metoden med kopparkapslar fungerar i praktiken inleddes för 20 år sedan praktiska försök i Äspölaboratoriet vid Oskarshamns kärnkraftverk, det s.k. LOT-experimentet, där kopparrör omgivna av lera installerades i borrade hål i en tunnel på 450 m djup. För att efterlikna de avsedda förhållandena med hett radioaktivt använt kärnbränslebränsle placerades värmeelement i den nedre halvan av kopparrören.
Illustrerad bild över LOT-försöket (Källa: SKB rapport TR-20-14)
Efter fem års tid togs ett LOT-försökspaket upp och oväntat hög kopparkorrosion upptäcktes på röret men detta beskrevs aldrig i detalj med bilder i en forskningsrapport. Sedan dess har kärnavfallsbolaget uppenbarligen varit ovillig att ta upp fler försökspaket och SSM har inte efterfrågat fler resultat. Hösten 2019 framkom av en slump att två försökspaket med kopparrör tagits upp. Efter krav från bl.a. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, gick bolaget med på att regeringen ska kunna få se hur metoden fungerar i praktiken, inklusive hur kopparrören påverkats, inför beslutet om kärnbränsleförvaret.
När resultaten från analysen av kopparkorrosionen i försökspaketen redovisades i en rapport hösten 2020 visade det sig anmärkningsvärt nog att det helt saknades bilder och detaljgranskningar av de delar av kopparrören som var varmast och mest korroderade. Bolaget visade bilder på bottenplattan av koppar som försökspaketen stod på som var uppenbarligen väldigt påverkade av korrosion, men inga detaljanalyser redovisades här heller (se bild). Trots upprepad kritik från MKG och framstående korrosionsforskare från KTH har bolaget ännu inte visat alla bilder och inga detaljanalyser av de viktigaste mest korroderade delarna i försöket.
Bild på med all sannolikhet syrgasfri kopparkorrosion på bottenplattan i LOT-försökspaketet A3 efter 20 år. SKB har inte visat någon bild på den ändå varmare mest korroderade ytan på kopparröret. (Källa: SKB rapport TR-20-14) En mer utförlig beskrivning av LOT-försöket hittar du i MKG:s nyhetsbrev 3-2020- och 2-2020.
Som skäl till att inte analysera den varmaste delen av kopparrören sa bolaget att de ändå kapade av en annan del av rören och undersökte då den delen i stället. Att kopparplattan inte undersöktes skulle bero på att den var i kontakt med sand (och rätt säkert syrgasfritt grundvatten), men i kärnbränsleförvaret är det lera. Bägge förklaringarna är helt ovetenskapliga. Självklart ska all korrosionen redovisas för att få bäst förståelse för hur koppar påverkas i kärnbränsleförvarsmiljön.
Det som behövs för att förstå den totala omfattningen och karaktären av korrosionen är detaljundersökningar med bilder på ytan, analys av tjockleken och innehållet av korrosionsprodukter på ytan och metallografiska tvärsnittsbilder för att förstå djupet av korrosionen och omfattning och djup av gropfrätning. Först när det skett kan en bedömning göras av om kärnavfallsbolagets försök att bortförklara korrosionen är rimliga. Bolaget säger att den omfattande korrosionen måste bero på syre i luft som stängts in i försökspaketen. Men detta är osannolikt eftersom försökspaketen fylldes med syrgasfritt vatten från det omgivande berget innan förslutning och påbörjad uppvärmning.
Anmärkningsvärt otillräcklig myndighetsgranskning
Kritik mot den ovetenskapliga rapporteringen har dessvärre inte kommit från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som utfört en kvalitetsgranskning av resultaten. med stöd av experter från det brittiska konsultbolaget Galson Sciences. MKG har bidragit med fyra vetenskapligt grundade bidrag till SSM:s granskning och även framträdande forskare från KTH har lämnat synpunkter. Dessa SSM har SSM endast till en obetydlig del tagit hänsyn till och har i stället låtit kärnkraftsbolaget helt styra t.ex. skrivandet av de protokoll från granskningsmöten som ägt rum. Redan den 11 december skickade MKG en skrivelse till myndigheten där det påpekades att myndighetens granskning inte höll en tillräcklig kvalitet och att det verkade som att myndigheten redan från början ansett att LOT-resultaten inte skulle kunna visa på några problem.
Vid avslutad granskning meddelade SSM anmärkningsvärt, men kanske inte förvånande, regeringen den 11 mars att myndigheten står fast vid sina bedömningen som gjordes redan 2016 att kopparkapseln kommer att fungera som tänkt. Myndigheten ansåg att kärnavfallsbolagets redovisning av LOT-resultaten var av hög kvalitet och tillförlitlig. SSM hänvisar även till yttrandet till regeringen från hösten 2019 då myndigheten kommenterade SKB:s komplettering om kopparkorrosion till regeringen i april samma år. SSM skriver att ”SKB på ett tillfredsställande sätt utrett och svarat på de specifika frågor om kopparkapselns långsiktiga beständighet i slutförvarssystemet som ställts av mark- och miljödomstolen”.
MKG anser att det är anmärkningsvärt att SSM godtar bolagets ovetenskapliga rapport när det saknas detaljerade analyser av de mest korroderade kopparytorna. Föreningen menar att om dessa resultat redovisats hade det varit tydligt att koppar inte fungerar som kapselmaterial. MKG vill att myndigheten gör en ny ansats och kompletterar sin kvalitetsgranskning av LOT-resultaten. Dessutom bör oberoende forskare får studera de kopparytor som är aktuella, d.v.s. de delar av de centrala kopparrören som varit mest upphettat samt bottenplattorna som varit i kontakt med syrgasfritt vatten och sand.
Nya forskningsrön från KTH
Den 26 mars fick regeringen fått ta del av en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Corrosion Science. Arbetet har letts av Jinshan Pan, professor i yt- och korrosionsvetenskap vid KTH. Studien visar att det finns betydande risker för att nedbrytningsprocesserna väteförsprödning och spänningskorrosion kan påverka kopparkapslarna i ett kärnbränsleförvar.
Informationen om studien finns som en del av en skrivelse från professor emeritus Christofer Leygraf i korrosionslära vid KTH. Prof. Leygraf menar att studien tydligt visar att mark- och miljödomstolens farhågor i domstolens yttrande till regeringen i januari 2018 angående risker med vissa kopparkorrosionsprocesser nu har besannats. I skrivelsen redovisas och sammanfattas även den omfattande kritiska analys av kopparkapselns långsiktiga integritet som framförts i regeringens miljöprövning av KTH-forskare.
Prof. Leygraf är kritisk till att Strålsäkerhetsmyndigheten SSM bara följer i kärnavfallsbolaget SKB:s fotspår och inte agerat som den kritiskt granskande oberoende kontrollmyndighet man kunde förvänta sig. Han menar att tillåtlighet för kärnbränsleförvaret inte kan tillstyrkas.
Nya forskningsrön från KTH visar på större problem för kopparkapslar i kärnbränsleförvar, 210326 >>
Kärnavfallsrådet i möte med miljöorganisationer: LOT-projekt och mera, 210315 >>
Anmärkningsvärt att SSM godkänner SKB:s ovetenskapliga LOT-redovisning, 210311 >>
KTH-forskare kritiska till SSM-granskningen av LOT, 210226 >>
Korrosionsforskare i replik i SvD bekräftar att kärnbränsleförvaret bör underkännas, 210215 >>
SSM:s externa LOT-granskning har förlängts, 210111 >>
KTH-forskare starkt kritiska till SKB:s LOT-redovisning, 201123 >>
MKG i det andra SSM-bidraget om LOT-försöket: Behov av mer korrosionsstudier, 201109 >>
SSM:s externa LOT-granskning har förlängts, 201210 >>
MKG i det tredje SSM-bidraget om LOT-försöket: SKB:s underlag saknas, 201211 >>
MKG är kritisk till SSM:s kvalitetsgranskning av LOT-försöket, 201211 >>
Bråk om ett snabbt beslut om kärnbränsleförvaret - kapaciteten i mellanlagret Clab i fokus
Regeringen skickade den 20 juni ut en remiss om att dela på tillståndsprövningen av utökningen av kapaciteten av mellanlagret för använt kärnbränsle Clab från ansökan om att få bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Remissen var kulmen på ett bråk om frågan om hur snabbt regeringen måste ta ett beslut om kärnbränsleförvaret. Förslaget att dela på prövningarna tillkom för att undvika att hanteringen av det använda kärnbränslet från kärnkraftverken ska påverkas negativt eftersom Clab kommer att bli fullt om några år om inget görs. MKG med medlemsföreningar har svarat på remissen och stödjer en uppdelning eftersom det betyder att ett Clab-beslut kan komma snabbt och att regeringen därefter kan fokusera på kärnbränsleförvarets långsiktiga säkerhet, framför allt på om kopparkapslarna kommer att fungera som tänkt.
Kärnkraftindustrin och kärnkraftskommunerna, särskilt Oskarshamns kommun, har under våren försökt använda frågan om att ett fullt Clab, som ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk, hotar driften av kärnkraftverken för att pressa regeringen till att ta ett snabbt beslut om hela kärnbränsleförvarsansökan. Detta trots att det fortfarande enligt framträdande oberoende vetenskaplig expertis saknas ett fullgott beslutsunderlag om kopparkapslarnas långsiktiga säkerhet.
Det har under våren 2021 vid flera tillfällen varit en debatt i riksdagen om behovet av ett snabbt beslut regeringsbeslut om kärnbränsleförvaret. Den 21 april röstade riksdagen ja till ett utskottsinitiativ som arbetats fram av Kristdemokraterna och Liberalerna, som lyder att ”regeringen skyndsamt bör vidta nödvändiga åtgärder för att på kort och lång sikt trygga förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle och tillkännager detta för regeringen”. De partier som reserverade sig mot initiativet angav att regeringen redan prioriterar ansökan, något som också miljöminister Per Bolund framfört.
Under våren har det dessutom varit en debatt på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets debattsidor. Kärnavfallsrådet har inlett en debatt i DN och Naturskyddsföreningen och MKG i SvD.
Diskussionen om behovet av att få ett tillstånd för ökad mellanlagring av använt kärnbränsle i Clab har lett till att regeringen den 20 juni skickade ut en remiss för att få synpunkter på frågan om att separera prövningen av Clab-ansökan och kärnbränsleförvarsansökan. Regeringen skriver i remissen:
”Efter ett regeringsbeslut om tillåtlighet och tillstånd till SKB:s ansökan [om ett kärnbränsleförvar], så vidtar en fortsatt juridisk process eftersom ärendet då skickas tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska avgöra frågor om villkor m.m. En tillståndsdom kan sedan överklagas, vilket ytterligare kan förlänga processen. Det finns en betydande risk att det inte kommer finnas ett lagakraftvunnet beslut på plats i tid innan mellanlagret blir fullt. Det finns därför ett behov av att bryta ut den del som avser Clab för att säkerställa att tillståndet vinner laga kraft innan dagens tillstånd överskrids.”
Sista svarsdatum för remissen är den 31 juli men Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, svarade på remissen redan den 29 juni och stödjer regeringens förslag att hantera Clab-ansökan separat eftersom det ger möjlighet till att få ett snabbare beslut. Detta gynnar industrin och det tillåter att regeringen fokuserar på frågan att få ett långsiktigt säkert kärnbränsleförvar vilket gynna alla, särskilt kommande generationer. Frågan om kopparkapselns långsiktiga integritet behöver utredas vidare. MKG betonar också att frågan om att öka kapaciteten i Clab bara handlar om att fortsätta kompaktera bränslet i mellanlagret och inte om några fysiska ändringar. Det är inte frågan om att pröva någon ny verksamhet och därmed kan inte kommunerna använda sitt kommunala veto.
Regeringen remissar frågan om att dela Clab och kärnbränsleförvarsprövningen, 210621 >>
Utskottsinitiativ om snabbare regeringsprövning av ett kärnbränsleförvarssystem, 210415 >>
Bolund svarar på skriftlig fråga i riksdagen om ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem, 210414 >>
Kärnavfallsrådet skriver till regeringen om Clab och riksdagsinitiativ, 210324 >>
Miljöministern i frågestund i riksdagen om kärnbränsleförvaret, 210323 >>
Kärnavfallsrådet i DN-slutreplik: ”Slutförvarsbeslutet måste få ta den tid som behövs”, 210318 >>
MKG har tagit fram ett PM om CLAB och kärnkraften, 210310 >>
Östhammars och Oskarshamns kommuner pressar regeringen om tidsplan, 210307 >>
Försvars- och näringsutskotten arbetar med initiativ till ett snabbt regeringsbeslut, 210302 >>
Miljöministern: Fortfarande frågetecken om kärnbränsleförvaret, 210228 >>
KD vill pressa regeringen att fatta beslut om kärnbränsleförvaret i april, 210218 >>
Korrosionsforskare i replik i SvD bekräftar att kärnbränsleförvaret bör underkännas, 210215 >>
Miljöministern försvarar prövningen av kärnbränsleförvaret i riksdagen, 210129 >>
Regeringen svarar kommunerna om plan för kärnbränsleförvarsbeslutet, 201124 >>
Feldeponerat avfall i SFR ska återtas i närtid
För sju år sedan upptäcktes det att många av de närmare 3 000 avfallstunnor med historiskt radioaktivt avfall som deponerats i förvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) innehåller mer långlivat och farligare avfall än tillåtet. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har velat se en snabb hantering av problemet. Kärnavfallsbolaget SKB meddelade SSM i slutet av november att ett återtag av avfallet lämpligast genomförs innan en utbyggnad av SFR.
I kärnavfallsbolagets SKB:s förvar för kortlivat radioaktivt driftavfall i Forsmark, (SFR), finns 2 844 avfallstunnor från det svenska historiska civila och militära kärnforskningsprogrammet. Tunnorna finns i containrar och ett antal kan innehålla mer långlivat avfall än tillåtet.
Misstanken om att innehållet är feldokumenterat väcktes efter det s.k. röntgenprojektet. Projektet innebar att bolaget som ansvarar för det historiska avfallet, Svafo AB, lät göra en undersökning på drygt 7 000 liknande tunnor som förvaras i ett bergrum vid Studsviksanläggningen utanför Nyköping. Undersökningen kunde bl.a. påvisa uran och/eller plutonium i fler tunnor än de som fanns angivna i registret över safeguardklassat material och dessutom mörkerriktmedel från försvaret som innehåller den långlivade isotopen radium-226.
Långdraget ärende
Sedan vintern 2012/2013 har SSM granskatkärnavfallsbolagets hantering av tunnorna. Både myndigheten och bolaget har varit eniga om att avfallet ska återtas och föras tillbaka till Studsvik, däremot har diskussioner förts om när ett sådant återtag ska ske. Det nya i kärnavfallsbolagets rapport till SSM den 27 november 2020 är bedömningen att de containrar som innehåller felaktigt deponerat avfall ska tas upp och transporteras till Studsvik innan en utbyggnad av SFR startas. Detta förutsätter dock att det finns möjligheter att ta emot avfallstunnorna där.
En uppställning på Studsviksområdet kan innebära betydande kostnader för mellanlagring. SSM förutsätter att branschen gemensamt ser över hur kostnader för återtaget ska fördelas. Branschen anser sig dock inte ha resurser. Enligt uppgifter kan det röra sig om hundratals miljoner kronor för upprättandet av en anläggning med kapacitet att ta emot avfallet på Studsviksområdet och för att undersöka och eventuellt ompaketera avfallstunnorna.
Den 8 april gav regeringen SSM i uppdrag att utreda ansvarsfrågan och bedöma vem som bör bära kostnaderna för hanteringen av det historiska radioaktiva avfallet. Senast den 17 december 2021 ska myndigheten redovisa sitt svar.
Bild på med all sannolikhet syrgasfri kopparkorrosion på bottenplattan i LOT-försökspaketet A3 efter 20 år. SKB har inte visat någon bild p den ändå varmare mest korroderade ytan på kopparröret. (Källa: SKB rapport TR-20-14). Mer utförlig beskrivning av LOT-försöket finns i MKG:s tidigare nyhetsbrev 3-2020 och 2-2020.
Regeringsuppdrag till SSM om ansvaret för det historiska kärnavfallet, 210408 >>
Södermanlands Nyheter: ”Gammalt kärnavfall ger mångmiljonsmäll”, 210328 >>
SSM: Otillfredsställande kärnavfallshantering i Studsvik, 201202 >>
SKB: Lämpligt att ta upp feldeponerat avfall före SFR 2, 201130 >>
Östhammar säger ja till SFR 2
Östhammars kommunfullmäktige röstade den 27 april ja till fortsatt drift av förvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt driftsavfall (SFR) i Forsmark och ett nytt förvar för kortlivat rivningsavfall (SFR 2). Beslutet har meddelats regeringen som prövar ansökan.
I december 2014 lämnade kärnavfallsbolaget SKB in en ansökan om fortsatt drift av förvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt driftsavfall SFR i Forsmark och ett nytt förvar för kortlivat rivningsavfall SFR 2. Både Strålsäkerhetsmyndigheten SSM och mark- och miljödomstolen tillstyrkte hösten 2019 ansökan i yttranden till regeringen som har att fatta beslutm om tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen. Regeringen är dock först skyldig att fråga om Östhammars kommun tillstyrker eller avstyrker ett förvar innan ett eventuellt tillåtlighetsbeslut kan fattas. I stället för att invänta en fråga föregick Östhammars kommunfullmäktige regeringen och röstade ja till ett förvar den 27 april.
MKG med medlemsföreningar ser betydande osäkerheter kring huruvida det kan ske ett snabbt genombrott (på mindre än 100 år) av utsläpp av radioaktiva ämnen från förvaret till Öregrundsgrepen och havet ovanför. Och hur utsläpp till havsbotten och havsmiljön vid ett snabbt genombrott påverkar naturmiljön på havsbotten och i havet. Föreningarna säger nej till SFR 2 samt anser att det existerande förvaret har så stora brister att avfallet bör återtas. Alternativt bör förvaret aldrig tillslutas, utan i stället hålls så torrt som möjligt och övervakas i minst 400 år.
Östhammar har röstat ja till SFR 2, 210427 >>
Östhammars kommun positivt till SFR 2, 210406 >>
Brister i strålsäkerhetsanalys från SFR, 210212 >>
Workshop för kommunfullmäktige i Östhammar om SFR 2, 210128 >>
SSM har tagit fram en reviderad nationell plan
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har reviderat den nationella planen för allt radioaktivt avfall. Den nationella planen är Sveriges svar på kravet att varje medlemsland i EU enligt kärnavfallsdirektivet (2011/70/EURATOM) ska ha ett nationellt program för ansvarsfull och säker hantering använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Den första svenska nationella planen togs fram 2015. Sedan dess har ramverket med lagar och förordningar som styr kärntekniska verksamheter och hantering av radioaktiva produkter förändrats. I den reviderade planen lyfts utmaningar med avfallshanteringen tydligare och det finns även ett större fokus på avveckling och rivning av reaktorer.
I remitteringen av planen ansåg MKG att SSM noga skulle överväga om planen kan bifogas nästa svenska rapport enligt EU:s kärnavfallsdirektiv i augusti 2021 för att på bästa sätt informera omvärlden om utvecklingen inom kärnavfallsområdet i Sverige.
MKG ville även att SSM förbättrar sin rapportering av innehavet av radioaktivt avfall och hur mycket avfall som förs ut och in i landet. Samt en tydligare beskrivning av kopplingen av miljöprövningar enligt miljöbalken och kärntekniklagen och mer information om Sveriges arbete med information om kärnavfallsförvar till framtiden.
SSM har tagit fram en uppdaterad nationell plan för hantering av kärnavfall, 210621 >>
MKG:s synpunkter på SSM:s uppdaterade nationella plan för hantering av kärnavfall, 210131 >>
SSM höll digitalt seminarium om den nationella kärnavfallsplanen, 201216 >>
Nationell plan ute på remiss, 201203 >>
Regeringsbeslut om forskningsprogrammet Fud-19
Den 10 december 2020 beslutade regeringen att kraftindustrins kärnavfallsbolags SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall (Fud-19) uppfyller kraven enligt kärntekniklagen.
Regeringen ställde ett antal villkor i sitt beslut om bolagets forskningsprogram. Det viktigaste är att forskningsprogrammet i framtiden ska gälla samtliga avfallskategorier i alla anläggningar, alltså även de som det finns tillstånd för. Samt att behovet av hur Fud-programmet bättre kan bidra till öppenhet och insyn i hur arbetet med forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall bedrivs.
Inför beslutet hade Kärnavfallsrådet haft synpunkter på att kärnavfallsbolaget endast bemött rådets synpunkter kortfattat med hänvisning till att de detaljerade frågorna kommer beaktas i kommande program. Kärnavfallsrådet protesterade med hänvisning till kärntekniklagen och ansåg att bolaget skulle återkomma med ett bemötande i sak.
Kärnavfallsrådet ville dessutom att regeringen skulle uppmana kärnavfallsbolaget SKB att arbeta mer allsidigt och öppet och åtgärda ett antal brister, bl.a. i forskningen gällande de tekniska barriärerna – framför allt kopparkapseln och gjutjärnsinsatsen. Rådet har identifierat flera processer som kan påverka den långsiktiga integriteten av kopparkapseln där fullgod kunskap saknas.
Regeringen tar beslut om forskningsprogrammet Fud-19, 201210 >>
Kärnavfallsrådet: SKB har inte bemött våra synpunkter över Fud-19, 201104 >>
Till sidans topp >>
Kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2021 beslutade
– Riksgälden arbetar med förslag för 2022-2023
Den 10 december 2020 beslutade regeringen om kärnavfallsavgifter och finansiella säkerheter för 2021. Vanligtvis beslutas avgifterna för en treårsperiod, men på grund av pandemin var Riksgäldens arbete med att ta fram ett komplett underlag fördröjt. Riksgälden har under våren 2021 tagit fram och remitterat en ny beräkningsmodell av den säkerhet som kallas kompletteringsbeloppet. Den 24 juni skickade myndigheten ut en remiss med förslag på kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2022-2023. Avgifterna i förslaget i stort sett på samma nivå som tidigare men kompletteringsbeloppet har höjts betydligt.
Riksgäldens arbete med en ny beräkningsmodell för de kompletteringsbelopp som ska hantera osäkerheter i framtida kostnader för hantering och rivning av kärnkraftreaktorer samt hantering och förvaring av kärnavfall remitterades under våren 2021. De nya beloppen, som ska garantera att det finns tillräckligt med medel i fonden på grund av oväntade kostnadsökningar, bygger på den finansieringslagstiftning som moderniserades 2017.
Den 24 juni presenterade Riksgälden ett remissförslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för 2022-2023. Kärnavfallsavgifterna är oförändrade eller lägre jämfört med 2021 och finansieringsbeloppen har minskat något. Kompletteringsbeloppen däremot har höjts betydligt, något som också var väntat. Riksgälden önskar synpunkter på förslag senast den 31 augusti och ska sedan överlämna ett förslag till regeringen. Regeringen kommer att ta sitt beslut mot slutet av året.
Riksgälden remissar förslag på kärnavfallsavgifter för 2022-2023, 210624 >>
Riksgälden: Finansieringssystemet för hantering av kärnavfall fungerar i dagsläget som avsett, 210503 >>
Riksgäldens remiss med modell för beräkning av ekonomiska säkerheter, 210324 >>
Ny tidsplan från riksgälden för kärnavfallsavgifter 2022-2023, 210226 >>
Regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter - men enbart för 2021, 201218 >>
Utredning om långsiktiga medel till kommuners och miljöorganisationer
- ur kärnavfallsfonden i stället för budgetmedel?
Miljödepartementet har tillsatt en utredning om finansieringen av kommuners och miljöorganisationers långsiktiga arbete med kärnavfallsfrågor. Utredningen ska genomföras av hovrättsassessorn Helena Wedlin Swedenborg och ska påbörjas den 17 augusti och avslutas senast den 28 februari nästa år.
Fram till och med januari 2017 kunde miljöorganisationer erhålla medel ur kärnavfallsfonden för att aktivt kunna vara med i samråd och prövning av ansökan om ett kärnbränsleförvar. Eftersom finansieringslagstiftningen inte har ändrats avsätts numera medel ur statsbudgeten för att miljöorganisationernas arbete ska kunna fortsätta. Det har även blivit möjligt arbeta med frågor som rör annat radioaktivt avfall än använt kärnbränsle, t.ex. frågeställningar som rör förvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Och dessutom att arbeta mer internationellt.
I januari 2019 föreslog Kärnavfallsrådet att finansieringslagen ska ändras så att ideella organisationer återigen ska kunna erhålla medel ur kärnavfallsfonden. Den nya utredningen har tillkommit som ett resultat av det initiativet men även genom att MKG med medlemsföreningar och Östhammars kommun framfört att det nuvarande systemet behöver moderniseras. Föreningarna lyfte bl.a. frågan i sitt yttrande över ny kärntekniklag i september 2019.
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM beslutade den 8 mars om de medel som möjliggör för miljöorganisationer att arbeta med kärnavfallsfrågor under 2021. I statens budget finns 3 miljoner kronor och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG har beviljats 2,2 miljoner av dessa.
Utredning tillsatt om långsiktiga medel till kommuners och miljöorganisationer, 210622 >>
Fortsatta medel till MKG 2021, 210308 >>
MKG med medlemsföreningar yttrar sig över ny kärntekniklag, 190913 >>
SSM har en helt ny organisation från den 1 juni
SSM har en helt ny organisation från den 1 juni, 210601 >>
Notiser
Remiss om regler för utbetalning av medel
I juni 2020 skickade Riksgälden en hemställan till regeringen för att få en ändring i finansieringsförordningen. Ett år senare har regeringen den 23 juni skickat ut Riksgäldens tre ändringsförslag på remiss. Riksgälden föreslår bland annat att en ansökan om utbetalning av medel ur kärnavfallsfonden ska kunna göras även i efterskott för kostnader som uppstått tidigare kvartal, och som inte fanns med i beräkningarna. Regeringen vill ha svar på remissen senast den 18 oktober.
Remiss från regeringen om ändrade regler för utbetalning av medel ur kärnavfallsfonden, 210623 >>
Östhammars kommuns medelsanvändning granskas
Östhammars kommuns användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2018 redovisades till Riksgälden i mars 2019. Riksgälden har därefter haft flera frågor till kommunen, frågor som främst rört otillräckliga redovisningar av vad medlen används till.
De föreskrifter som styr användning av fondmedel uppdaterades i oktober 2020. I samband med framtagningen av föreskrifterna lyfte MKG nödvändigheten av en viss flexibilitet i användningen och konstaterar att det alltjämt finns ett behov av att ändra i lagstiftningen. Det är viktigt att berörda kommuner kan använda medel ur fonden på ett effektivt sätt som täcker behoven. Finansieringslagen bör även uppdateras så att miljöorganisationer återigen kan erhålla medel för arbete med kärnavfallsfrågor.
Riskgälden granskar Östhammars kommuns användning av medel ur kärnavfallsfonden, 201202 >>
SKB publicerar vinklad nationell opinionsundersökning
Kärnavfallsbolaget SKB har gjort en nationell opinionsundersökning för att visa att en majoritet av svenskarna vill att regeringen tar ett snabbt beslut om ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG menar att frågorna är vinklat ställda för att ge det resultat bolaget vill ha för att kunna trycka på regeringen.
SKB publicerar vinklad nationell opinionsundersökning om kärnbränsleförvarsansökan, 201126 >>
Milkas höll digitalt seminarium
Den 25 september ordnade Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas, ett digitalt seminarium med rubriken "Säker förvaring av kärnavfall i Forsmark?". Syftet med seminariet var att informera och samtala om förslaget att förvara radioaktivt kärnavfall i Forsmark. Ett flertal talare nämnde betydelsen av kärnavfallsbolaget SKB:s så kallade LOT-försök med forskningsresultat som visar att koppar inte är ett lämpligt kapselmaterial att använda i förvaret. Seminariet går att se i efterhand.
Milkas höll digitalt seminarium, 201126 >>
Om informationsbevarande i SVT
I ett inslag den 5 februari 2021 uppmärksammar SVT Nyheter frågeställningen om hur framtida generationer ska kunna varnas för kärnavfall. I inslaget medverkar Cornelius Holtorf, arkeolog knuten till Linnéuniversitetet i Kalmar. Han lyfter bland annat problemställningar kring att framtidens människor kommer leva i samhällen som skiljer sig från dagens och sannolikt talar andra språk.
Informationsbevarande uppmärksammas av SVT, 210205 >>
Möten mellan SKB och SSM om den stegvis prövningen
Den 6 november 2020 höll Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ett tredje dialogmöte med kärnavfallsbolaget SKB, om det underlag bolaget planerar att lämna in förutsatt att regeringstillstånd ges för ett kärnbränsleförvar och ett nytt förvar för kortlivat radioaktivt rivningsavfall, SFR 2. Då startar nämligen nästa prövningssteg för de bägge förvaren enligt SSM:s föreskrifter i den så kallade stegvisa prövningen efter ett regeringstillstånd enligt kärntekniklagen. På tidigare möten har kärnavfallsbolaget gett en övergripande bild av dokumentstrukturen och de preliminära säkerhetsredovisningarna, PSAR, för kärnbränsleförvaret. På mötet den 6 november presenterade bolaget i mer detalj upplägget av övriga delar av en ansökan om att få börja bygga förvaret.
Fortsatta möten mellan SKB och SSM om den stegvisa prövningen efter tillstånd, 201126 >>
MKG har flyttat till nya lokaler
MKG har flyttat sitt kansli 500 m, från Första Långgatan upp till Fjällgatan 2 på Masthugget i Göteborg. Hit går det lätt att ta sig med buss 60 från Centralstationen, eller en kort promenad från Järntorget via trapporna vid Oscar Fredriks kyrka. På grund av rådande pandemi är inflyttningsfesten framflyttad, med hopp om bättre tider senare i år.
MKG har flyttat till nya lokaler, 210301 >>
Möte mellan Kärnavfallsrådet och SSM
Den 26 januari 2021 hölls ett avstämningsmöte mellan Kärnavfallsrådet och Strålsäkerhetsmyndigheten SSM där aktuella frågor från bägge organisationerna presenterades.
SSM nämnde bl.a. att de fått i uppdrag att redogöra metoder för informationsöverföring om kärnavfallsförvar, att de håller på att ta fram en ny organisationsstruktur och att den nationella avfallsplanen håller på att uppdateras.
Kärnavfallsrådet tog bl.a. upp kärnavfallsbolaget SKB:s bemötande av rådets synpunkter på Fud-programmet, deltagandet i samtal med Östhammars och Oskarshamns kommuner och överlämningen av en skrivelse till Miljödepartementet om kompetensförsörjning inom kärnavfallsområdet.
Avstämningsmöte mellan Kärnavfallsrådet och SSM januari 2021, 210126 >>
Linda Soneryd ny ledamot i Kärnavfallsrådet
Under 2020 har två ledamöter, Karin Högdahl, geolog och Jenny Palm, professor i hållbar stadsutveckling, lämnat sina uppdrag i regeringens rådgivande organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet. Ny ledamot i rådet sedan årsskiftet är Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och verksam vid Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor (Score). Två platser är fortfarande vakanta i rådet.
Linda Soneryd har bedrivit forskning inom miljöområdet och kontroversiell teknik och har enligt rådet ett särskilt fokus på allmänhetens deltagande och förutsättningar för berörda grupper att medverka i besluts- och planeringsprocesser.
Linda Soneryd ny ledamot i Kärnavfallsrådet, 201231 >>
Informationsbevarande i regleringsbrev för SSM
Den 17 december 2020 tog regeringen beslut om regleringsbrevet för 2021 för Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. I brevet finns en ny skrivelse om att myndigheten ska jobba med frågan om informationsbevarande. SSM får i uppdrag ”att redogöra för olika metoder hur information och kunskap om slutförvaret för kärnbränsle kan säkerställas över lång tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 oktober 2021.”
Informationsbevarande i regeringens regleringsbrev för SSM, 201217 >>
Östhammars kommun släpper dokumentärfilm
Östhammars kommun har gjort dokumentärfilmen ”Resan mot ett slutförvar”. Filmen dokumenterar erfarenheter utifrån kommunens roll i beslutsprocessen för kärnbränslförvaret. Materialet utgår från intervjuer med 34 personer som är eller har varit aktiva i processen: representanter från kommunen, personer från Oskarshamns kommun, myndigheter, miljöorganisationer och kärnavfallsbolaget SKB. Filmen går att se på Östhammars kommuns Youtube-sida.
Östhammars kommun släpper dokumentärfilm, 201218 >>
Om informationsbevarande i SVT
I ett inslag den 5 februari 2021 uppmärksammar SVT Nyheter frågeställningen om hur framtida generationer ska kunna varnas för kärnavfall. I inslaget medverkar Cornelius Holtorf, arkeolog knuten till Linnéuniversitetet i Kalmar. Han lyfter bland annat problemställningar kring att framtidens människor kommer leva i samhällen som skiljer sig från dagens och sannolikt talar andra språk.
Informationsbevarande uppmärksammas av SVT, 210205 >>
Riksgälden: Finansieringssystemet fungerar i dagsläget
Riksgälden har den 3 maj offentliggjort att myndigheten den 27 april redovisade en samlad bild till regeringen av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter, enligt ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2021. Systemet fungerar i dagsläget som avsett enligt Riksgälden, vilket är av vikt för statens risk för att stå för kostnader som egentligen tillhör kärnkraftsindustrin.
Förslag till föreskrifter om omhändertagande av kärntekniskt avfall
MKG har den 12 maj svarat på Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s remiss med förslag till föreskrifter om omhändertagandet av kärntekniskt avfall. MKG har inga synpunkter på detaljer i utkastet, däremot mer övergripande synpunkter. MKG anser bland annatatt SSM bör lämna begreppet slutförvar för att endast använda begreppet förvar. Att använda begreppet slutförvar innehåller en värdering som inte behövs.
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
